Hero Image

Anders har ”pratat” med Cluster-satelliterna varje vecka i 19 år

Satelliterna Salsa, Samba, Rumba och Tango ingår i Cluster-konstellationen. De fyra satelliterna har flugit i en formation runt jorden sedan år 2001 och tillsammans studerar de hur solvinden påverkar jorden. IRF i Uppsala har bidragit med ett vetenskapligt instrument som finns ombord på var och en av de fyra identiska satelliterna. Förra veckan passerades en spännande milstolpe i deras arbete.
Publicerad
2019-11-13
Dela artikel:

Det första paret Cluster-satelliter sändes upp i juli år 2000, det andra paret en månad senare. Sedan februari 2001 har de fyra Cluster-satelliterna studerat hur solvindar påverkar jorden och undersökt hur solen och jorden interagerar. Satelliterna är identiska och har elva olika instrument ombord, varav IRF Uppsala har bidragit med ett, Electric Field and Wave-instrumentet, EFW.

EFW utför mätningar av elektriska fält och vågor. Det studerar bland annat hur jordens yttersta sköld mot rymden, det magnetiska fältet, samverkar med solvinden. Rymdforskaren Anders Eriksson på IRF i Uppsala, har jobbat med veckoplaneringen för EFW-instrumentet i närmare 19 år. Det kan beskrivas som en slags arbetsbeställning som varje vecka skickas till satelliterna via ett kontrollcenter. Häromveckan skickade han in veckoplanering nummer 1 000.

- Planeringen handlar dels om vilka speciella inställningar vi kan vilja göra för att specialstudera olika aspekter av rymdplasmat och dels om att lägga ut de korta perioder då vi gör våra allra snabbaste mätningar av de elektriska och magnetiska fälten. Vi försöker lägga ut sådana perioder i de mest intressanta områdena, gärna vid de gränsskikt som finns runt jorden. Där kommenderas EFW att börja leta, och sedan kan instrumentet själv hitta den datasnutt där det "händer mest", alltså där det elektriska fältet ändrade sig snabbast, säger Anders Eriksson.

Solvinden som består av mycket het, joniserad gas är en del av det vi brukar kalla rymdväder. Jorden är till viss del skyddad mot solvindarna genom sitt magnetiska fält. Men en del solvind tar sig ändå ner mot jordens övre atmosfär, oftast via de trattliknande öppningarna runt polerna. De energetiska partiklarna retar atomer och molekyler i atmosfären, vilket skapar det häftiga fenomenet norr- och sydsken.

Large Image
Nasa

När man byggde EFW-instrumentet var det för att mäta just dessa elektriska fält, men det visade sig att man även kunde mäta joner men låg energi. Genom mätningarna har man upptäckt att det finns mycket mer kalla joner runt jorden än man tidigare trodde.

- Dessa ”extra” joner har gjort att vi fått rita om kartan. De ändrar hur rymden fungerar. Extra joner med låg energi ändrar mekanismerna som gör att solvinden kan ta sig igenom solens magnetfält och närmare jorden, säger Mats André, huvudansvarig för EFW-instrumentet. 

Cluster har jobbat i rymden nära jorden under snart 20 år. År 2024 är den första Cluster-satelliten planerad att hamna så lågt i atmosfären att den brinner upp.

Webdewey-kategori
×

Webdewey är ett lexikaliskt beskrivande vokabulär, som klassificerar materialet på ett strukturerat sätt. Varje term har ett internationellt gångbart webdewey-nummer och ett svensk termnamn. Läs mer om svenska webdewey hos Kungliga Biblioteket.

Rymdbloggen