I tider som dessa då världen skakas av revolutioner, tsunamis och kärnkraftshaverier undrar man på vilka sätt världen är rustad för dessa typer av kriser och vilken hjälp olika länder kan få när de väl drabbas. Finns det möjlighet att ta hjälp utifrån, alltså från rymden och dess satelliter?
Rymdkanalen intervjuade Göran Boberg, fjärranalysansvarig på Rymdstyrelsen, för att bringa klarhet i saken. Göran arbetar med jordobservation inom såväl nationella, bilateral som mellanstatlig nivå.
Göran Boberg, Rymdstyrelsen
Hur kan satelliter, fjärranalys, användas vid exempelvis naturkatastrofer?
Satelliter har en förmåga att studera jordytan och då även dess förändringar. Det kräver dock att man har referensdata sen tidigare för att kunna se eventuella förändringar, säger Göran Boberg. Man kan alltså med hjälp av satellitbilder överblicka stora områden både före och efter naturkatastrofer.
Det finns något som kallas Disaster Carter. Det kan beskrivas som rymdmyndigheternas eget biståndsorgan. Idag är bland annat ESA (European Space Agency), JAXA (Japan Aerospace Exploration Agency) och DLR (German Aerospace Center) medlemmar men allt fler ansluter sig hela tiden. Organisationens kan snabbt ta fram behövlig data tack vare sina gemensamma resurser.
Vem kan få hjälp av Disaster Charter?
I princip alla länder kan få hjälp via Disaster Charter men vem som helst kan inte aktivera den. Det måste göras av en auktoriserad användare som tillhör ett av medlemsländerna. Det kan vara en räddningsmyndighet som exempelvis MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) i Sverige. En auktoriserad användare kan alltså ringa ett enda telefonsamtal för att begära hjälp från organisationen. Ett medlemsland kan även aktivera chartern för ett annat lands räkning. Detta sker oftast när det är u-länder som drabbas, länder som kanske inte har samma möjlighet att aktivera den själva.
Efter att chartern har aktiverats bestämmer en panel vilka data som är bäst att använda och vilka satelliter som är aktuella i det specifika fallet. Sedan karterar man skillnader mellan referensdata så att man kan se eventuella förändringar. Ofta används en före- och en efterbild för att man tydligt ska kunna se skadorna från exempelvis en storm. Utifrån detta kan man sedan göra en analys kring vilka insatser som behövs sättas in. Datan är fri men analysen av den data man tar emot får landet själv bekosta.
Har Sverige tagit hjälp någon gång?
Ja en gång. Det var i januari 2005 då stormen Gudrun slog till mot Sveriges södra delar. Då fick vi information från charten, från franska satelliter om jag inte mins fel, berättar Göran Boberg. Analysen bekostades sedan av ESA.
Finns det instrument på satelliter som kan upptäcka radioaktiv strålning?
Det är lätt att mäta radioaktivitet, eller radioaktiva partiklar i luften. Detta kan dock inte göras från satelliter eftersom de befinner sig allt för långt bort. Visst kan man titta på ett radioaktivt område på behörigt avstånd men det kan man ju även göra från ett flygplan, förklarar Göran Boberg. Man kan annars tänka sig att satelliter kan komma väl till användning när man ska titta på områden där det råder flygförbud eller över länder som inte har öppet luftrum. Via satelliter kan man få väldigt skarpa och detaljerade bilder trots att de befinner sig långt från jorden.
Bild: Satellitbilder över katastrofområdet i Japan, Disastercharter.org
Bilden till vänster är tagen före tsunamin och bilden till höger är tagen efter. Observera att man med satelliters hjälp kan se att hela bostadsområden jämnats med marken.
För fler bilder klicka här!
