"NASA är fast beslutna att återigen uppnå det nästan omöjliga: att återvända till månen innan slutet av president Trumps mandatperiod, bygga en månbas, etablera en varaktig närvaro och göra det som krävs för att säkerställa amerikanskt ledarskap i rymden."
Detta sade NASA:s chefsadministratör Jared Isaacman under en presskonferens tisdagen den 24 mars. NASA har därmed presenterat en ny inriktning för rymdverksamheten de kommande åren.
Från omloppsbana till yta
En central del i NASA:s besked är att arbetet med rymdstationen Gateway pausas i sin nuvarande form. I stället vill myndigheten bygga upp infrastruktur direkt på månens yta, vilket ses som en mer effektiv väg mot en långsiktig närvaro.
Planen delas in i tre faser. Inledningsvis genomförs fler obemannade uppdrag med kommersiella leveranser, där instrument, rovrar och tekniska system skickas till månen för att testa energiförsörjning, kommunikation och navigation. I nästa steg ska astronauter kunna vistas återkommande på ytan, med bidrag från internationella partners i form av fordon och forskningsutrustning. Den tredje och sista fasen innebär en mer permanent mänsklig närvaro, där tyngre moduler och system möjliggör övergången från tillfälliga uppdrag till en etablerad bas.
Rymdstationer i ny roll
Att Gateway pausas innebär inte att rymdstationer förlorar sin betydelse utan fokus förskjuts snarare mot låg omloppsbana runt jorden. Den internationella rymdstationen har länge varit en central plattform för forskning och samarbete, men kan inte vara i drift för alltid. NASA vill därför utveckla en modell där kommersiella aktörer i högre grad bygger och driver framtida stationer, och myndigheten kan bli en av flera kunder snarare än den enda ansvariga. En möjlig väg framåt är att nya moduler testas i anslutning till ISS för att sedan fungera som fristående stationer.
Kärnkraftsmotorer och helikoptrar på Mars
NASA lyfter också fram utvecklingen av Space Reactor-1 Freedom, en farkost som ska demonstrera kärnelektrisk framdrivning i rymden. Tekniken bedöms möjliggöra mer effektiva transporter i solsystemet, särskilt för uppdrag längre från solen där solenergi är begränsad. Planen är att sända farkosten mot Mars före slutet av 2028, med en last bestående av helikoptrar inspirerade av tidigare experiment på planeten. Målet är att nå och utforska områden som är svårtillgängliga för markbaserade farkoster.
Forskning och ett förändrat omvärldsläge
Vetenskapliga uppdrag förblir en bärande del av NASA:s verksamhet. Befintliga och kommande projekt spänner över rymdteleskop, solsonder och jordobservationssatelliter, data som används både i grundforskning och i tillämpningar på jorden inom klimat och katastrofhantering. Flera planerade uppdrag ska även öka förståelsen för planeters utveckling och förutsättningarna för liv, på Mars och på andra himlakroppar. NASA betonar också ambitionen att öppna upp för fler aktörer, där forskare, universitet och företag kan bidra med instrument i kommande uppdrag.
Satsningarna sker mot bakgrund av ett förändrat strategiskt omvärldsläge, där NASA beskriver rymdverksamheten som en del av en pågående konkurrens mellan stormakter. Ett uttalat mål är att etablera en varaktig närvaro på månen och stärka USA:s position. Det som nu är klart är att NASA pekar ut månen som en bas för fortsatt utforskning och inte enbart som ett mål i sig. Samtidigt är det viktigt att understryka att detta är NASA:s egna ambitioner och hur snabbt och i vilken utsträckning de förverkligas beror på tekniska framsteg, finansiering och internationella samarbeten.
