För drygt tre år sedan, i november 2022, valdes Sophie Adenot ut som astronautkandidat till ESA. Hon inledde sin ettåriga grundutbildning i april 2023 och certifierades vid ESA:s europeiska astronautcenter den 22 april 2024, vilket gjorde henne behörig för rymdflygningar. I samma astronautklass gick också Marcus Wandt, den tredje svensken i rymden, som sändes upp till ISS i början av 2024.
Precis som Wandt är Sophie Adenot utbildad ingenjör och testpilot. Flygning och rymden har gått som en röd tråd genom hennes liv. I början av 2000-talet utbildade hon sig till ingenjör med inriktning mot flygdynamik och human factors engineering, med fokus på hur människor anpassar sig till flyg- och rymdmiljöer. Hon har dessutom en bakgrund som helikoptertestpilot inom det franska flygvapnet och rymdstyrkan och har samlat över 3 000 flygtimmar på ett tjugotal helikoptertyper.
Den 13 februari var det dags för hennes första rymdflygning, tillsammans med den svenskamerikanska befälhavaren Jessica Meir, amerikanen Jack Hathaway och ryssen Andrej Fedyaev, med start från Cape Canaveral i Florida.
Hennes uppdrag har fått namnet Epsilon efter den femte bokstaven i det grekiska alfabetet. Namnet valdes av henne själv och symboliserar hur även små bidrag kan ha stor betydelse. I matematiken betecknar ε en mycket liten mängd, vilket speglar astronautens roll i det stora rymdsammanhanget. I astronomin står ε också för den femte ljusstarkaste stjärnan i en stjärnbild.
Missionen har tre huvudsyften: att bidra till vetenskaplig och medicinsk kunskap, att förbereda framtida bemannade rymdfärder och att väcka ungas intresse för forskning och rymd. Under sina åtta månader på ISS kommer Sophie Adenot att genomföra nästan 200 vetenskapliga experiment, varav ett tiotal har utvecklats i Frankrike genom den franska rymdmyndigheten CNES. Bland annat utför Adenot och hennes astronautkollegor medicinska experiment, som en del av förberedelserna för framtida rymduppdrag till månen och Mars.
Det är just de medicinska experimenten som engagerar Sophie Adenot allra mest, inte minst för att de kan komma till nytta även här på jorden.
– Jag är fascinerad och intresserad av den här typen av experiment, eftersom de kan ha en direkt och konkret inverkan på vårt vardagsliv, säger hon i en intervju med franska RFI.
Utöver forskningen deltar Sophie Adenot i ett pedagogiskt experiment kallat ChlorISS, i samarbete med över 4 000 franska skolor. Ombord på ISS kommer hon att gro växtfrön i mikrogravitation, samtidigt som elever gör samma sak i sina klassrum. Genom att jämföra resultatet hoppas man väcka elevers nyfikenhet och inspirera till studier inom vetenskap och teknik.
