Den 12 februari skjuts Europas nya bärraket Ariane 6 upp i sin hittills kraftfullaste version. Uppskjutningen sker från Europas rymdbas i Kourou i Franska Guyana med planerad start kl. 17.45 svensk tid. Det är den sjätte flygningen med Ariane 6, men den första med fyra boostrar, en konfiguration som kallas Ariane 64.
Ariane 6 är Europas nya raket för medel och tunga rymdtransporter och har utvecklats för att ge Europa en självständig, flexibel och konkurrenskraftig tillgång till rymden. Vid dagens uppskjutning ska 32 satelliter placeras i låg omloppsbana runt jorden. Satelliterna ingår i Amazons pågående utbyggnad av ett satellitbaserat internetsystem.
Det som gör den här flygningen särskilt betydelsefull är raketens storlek och prestanda. Med fyra kraftfulla boostrar fördubblas Ariane 6 lyftkapacitet jämfört med versionen med två boostrar. I den här konfigurationen kan raketen föra upp omkring 21,6 ton till låg omloppsbana, mer än dubbelt så mycket som tidigare versioner. Det innebär att större och tyngre laster kan skjutas upp vid ett och samma tillfälle, något som är avgörande när antalet satelliter i omloppsbana snabbt ökar.
Den längre noskonen som används vid dagens flygning bidrar också till att detta är den största Ariane 6 som hittills byggts. När raketen är fullt monterad på uppskjutningsrampen är den cirka 62 meter hög, ungefär motsvarande ett 20 våningar högt hus.
Svenskt bidrag till raketen
Sverige bidrar till Ariane 6-programmet via den europeiska rymdorganisationen ESA och därigenom med industriellt deltagande. Företaget GKN Aerospace i Trollhättan utvecklar och tillverkar bland annat munstycken och turbiner till raketens motorer. Munstyckena är avgörande komponenter som formar och styr avgaserna från motorerna och därmed den dragkraft som krävs för att lämna jordens gravitation.
Uppskjutningen markerar ett viktigt steg för Europas rymdtransporter och visar hur europeiskt samarbete, med bidrag från flera länder, stärker Europas förmåga att nå och använda rymden.
