Eventuella besök från yttre rymden är något som intresserar alla. Oavsett om man bara associerar rymden med science fiction-filmer eller har ett genuint intresse för astronomi eller fysik. Att vi skulle vara ensamma i universum är helt självklart för vissa, och helt otänkbart för andra. Det är helt enkelt en av de stora existentiella frågorna där fysiken kanske som mest gränsar till tro och religion. Var kommer vi ifrån och var är vår plats i universum.
För en tid sedan skrev vi en artikel om att den interstellära kometen 3I/Atlas troligtvis inte var ett rymdskepp från en annan del av vår galax. Efter noggranna mätningar fanns helt enkelt inga tecken på liv. Vi följde även upp detta med en artikel om vilka rutiner som faktiskt finns på plats den dag vi kan bekräfta att det vi har tagit emot ett meddelande från utomjordiskt liv, eller står inför ett beslut att själv ta kontakt.
Vi känner till de livsformer som finns på jorden och söker aktivt efter samma biosignaturer runt om i vårt solsystem och på planeter runt andra stjärnor. Strövaren Perseverance rullar exempelvis runt på Mars och studerar stenprover med hopp om att finna spår av liv som en gång kan ha funnits på planeten. Forskare studerar samtidigt Venus atmosfär som innehåller fosfin som på jorden är en produkt av biologisk aktivitet. Det kommande rymdteleskopet Ariel ska studera exoplaneters atmosfärer, det vill säga atmosfärer på planeter runt andra stjärnor än solen, för att se om några kan ha samma beståndsdelar som vår här på jorden. Liv, eller spår av liv, är också något som är väldigt svårt att definiera. För tänk om det finns livsformer som inte är uppbyggda på samma sätt som oss. Hur hittar vi då dem? Det är en fråga forskarvärlden ställer sig samtidigt som det finns de som aktivt försöker avgöra om de kanske redan hittat oss.
Oförklarliga observationer
En av de forskare i Sverige som med hjälp av vetenskapliga metoder söker efter bevis på att jorden kanske redan haft besök av främmande liv är Beatriz Villarroel på Stockholms universitet. Beatriz Villarroel är verksam vid Nordiska institutet för teoretisk fysik på Stockholms universitet och driver projektet VASCO (Vanishing & Appearing Sources during a Century of Observations) som tillsammans med internationella kollegor vid bland annat Vanderbilt University nyligen publicerat två nya studier som visar att historiska astronomiska observationer innehåller oväntade mönster.
VASCO började som ett projekt som ursprungligen handlade om att leta efter försvinnande stjärnor i Vintergatan. Beatriz och hennes kollegor ville undersöka om det finns stjärnor som helt enkelt slocknar utan att lämna tydliga spår efter sig.
– För att göra det använde vi både automatiserade metoder och medborgarforskning. Totalt analyserade vi runt 600 miljoner stjärnor. Resultatet var att vi inte hittade några stjärnor som faktiskt försvann. Däremot hittade vi något helt annat, berättar Beatriz Villarroel för oss på Rymdstyrelsen.
När de gick igenom materialet dök det upp ljusfenomen som syntes på en fotografisk plåt från ett teleskop men som var helt borta på nästa. Först var det runt hundra sådana objekt. De såg ut som stjärnor, med stjärnliknande ljusprofiler, men de fanns bara där under ett mycket kort ögonblick. Något som i sig inte är helt orimligt, förklarar Beatriz Villarroel.
– Det finns astrofysiska fenomen som kan ge korta ljusblixtar. Men sedan hittade vi något som var betydligt svårare att förklara: flera sådana ljusfenomen som dök upp samtidigt, på samma plats på himlen.
De började ställa frågan hur man kan skilja mellan verkliga objekt och artefakter i data. Om det bara är plåtdefekter borde de vara slumpmässiga. Om det är något verkligt borde det finnas mönster.
Samtidigt som VASCO arbetade med sina data arbetade andra forskare med liknande material. Enrique Solano vid Spanish Virtual Observatory tog fram ett mycket högkvalitativt urval av transienter, händelser eller objekt som plötsligt dyker upp, ändrar ljusstyrka eller försvinner på korta tidsskalor, från millisekunder till månader, från historiska plåtar. När han tittade på sitt allra mest noggrant rensade dataset hittade han också ett fall där tre objekt dök upp och försvann samtidigt. Detta såg även Beatriz Villarroel i de data hon studerade.
– Både hans observation och vårt starkaste exempel inträffade sommaren 1952. Bara dagar ifrån varandra. Det råkade också vara samma period som en av de mest kända massobservationerna av UFO i historien, i Washington D.C. Ett sammanträffande kan man alltid tänka sig. Två blir svårare att avfärda.
Det ledde till att Beatriz Villarroel och hennes kollegor började titta statistiskt på sambandet mellan de här ljusfenomenen, rapporterade UFO-observationer och även kärnvapentester, vilket hennes kollega Stephen Bruehl visade att det fanns tydliga tidsmässiga korrelationer mellan.
– Men det viktigaste resultatet är ett mycket starkt (~30%) och statistiskt signifikant underskott (7.6 sigma) av dessa korta ljusblixtar i Jordens skugga vid 42 000 km höjd där jordskuggan är 8.7 grader i radie, något som visar att fenomenet vi ser är verkligt och uppstår till följd av korta solreflektioner från objekt. Plåtdefekter och damm på plåten vet nämligen inte var Jordens skugga befinner sig vid varje tidpunkt, och kommer inte att undvika den. Vi konstaterar att vi ser tiotusentals objekt, om inte fler, som inte borde finnas i data från tiden före Sputnik 1 [världens första satellit som sköts upp 1957]. Objekt som ser artificiella ut, trots att människan enligt all officiell kunskap ännu inte hade något i omloppsbana, berättar Beatriz Villarroel.
Forskargruppen ser dessa fynd som bevis för ufofenomenets existens och omfattning.
Stigmat kring termen UFO
Oavsett om man tror att jorden har besökts av farkoster från andra världar eller inte så finns det sätt att ta sig an frågan. Beatriz Villarroel försöker med hjälp av vetenskaplig metod förklara observationer som finns i data som samlades in för ett helt annat syfte för flera decennier sedan. Riksorganisationen UFO-Sverige samlar in aktuella rapporter från privatpersoner som sett saker de inte kan förklara och hjälper till att reda ut dem. Andra forskare inom SETI-området lyssnar kontinuerligt på rymden i jakt efter utomjordiska signaler. De har alla gemensamt att de söker efter liv, men enligt Beatriz Villarroel finns inte samma respekt för alla områden.
– Stigmat kring UFO-frågan är fortfarande mycket starkt. Många konferenser om teknosignaturer [SETI] tillåter helt enkelt inte bidrag som rör UFO eller närliggande fenomen. Det är märkligt, eftersom vi i grunden pratar om samma sak: att leta efter tecken på avancerad teknologi som inte är mänsklig.
VASCO projektet fortsätter med stöd från Vetenskapsrådet och Beatriz Villarroel har även fått en större donation för projektet Exoprobe. Då VASCO tittar på historiska data är Exoprobe ett projekt för att se om det finns nutida transienter man kan fånga med moderna teleskop.
– Det är mycket svårare, men där kan vi använda triangulering och spektralanalys för att få bättre information om vad objekten faktiskt är, berättar Beatriz Villarroel. Vi tänker också använda AI och maskininlärning mer systematiskt. Det finns en enorm potential där, särskilt för att hitta mönster som människor missar, fortsätter hon.
Till sist frågar vi Beatriz Villarroel vad hon hoppas att vi vet om 10–20 år när det kommer till frågan om intelligent liv i universum.
– Min förhoppning är att stigmat har försvunnit. Att vi kan undersöka frågan om närvaron av icke-mänsklig intelligens med samma vetenskapliga nyfikenhet som andra stora frågor. Min gissning är att om 10–20 år så har vi redan konkret kunskap för att vi inte är ensamma i universum eller ens på Jorden.
Vill du höra mer om olika sätt att söka efter liv i universum? I ett avsnitt av podcasten Kosmiskt snack som spelades in under Bokmässan 2024 samtalar Beatriz Villarroel tillsammans med Erik Zackrisson, docent i astronomi och SETI-forskare, Clas Svahn, journalist och författare tillika ordförande för Riks-organisationen UFO-Sverige och styrelseordförande för Archives for the unexplained. Du hittar avsnittet ”Hallå! Finns det någon annan där ute?” på Spotify eller där du vanligtvis lyssnar på poddar.
