Bloggen - Astronomi

Storm på solen ger vackert norrsken

Just nu befinner vi oss i solmaximum, den period i solens elvaåriga cykel då aktiviteten är som högst. Det innebär både större chans att se spektakulära norrsken och risk för störningar på jorden. Urban Brändström, forskare vid Institutet för rymdfysik (IRF) i Kiruna, reder ut begreppen.
Norrsken
Göran Strand
Ämnen:
´
Publicerad
2026-01-21
Dela artikel:

Norrsken är ett skådespel som både fascinerat och skrämt människan i tusentals år. Förr tolkades det som tecken från högre makter, i dag lockar det tusentals turister till norra Sverige.

Just nu befinner sig solen i en period med hög aktivitet, vilket ökar sannolikheten att se norrsken betydligt. Den elvaåriga solcykeln når sitt maximum ungefär runt 2025. Under den här tiden är solens aktivitet högre, det syns fler solfläckar på solens yta och sannolikheten för solstormar och solutbrott är större. I dagarna kunde det europeiska rymdvädercentret dessutom observera den starkaste solstormen på 20 år

– Solaktiviteten är hög just nu, och sannolikheten att se norrsken är stor. Vi är vid eller nära solmaximum, men det är först när aktiviteten börjar avta som vi kan säga säkert var toppen är, säger Urban Brändström, forskare vid Institutet för rymdfysik i Kiruna.

Solstormar är kraftiga energiutbrott från solen, som skickar ut elektriskt laddade partiklar i rymden. Efter en 150 miljoner km lång resa träffar de jordens magnetfält (magnetosfären) och då överförs energi till magnetfältet som accelererar in laddade partiklar mot jordens magnetiska nord- och sydpol. När de krockar med molekyler eller atomer längst upp i jordens atmosfär skickar dessa ut ljus de i olika färger. Det är då ljuset vi kallar norrsken uppstår.

– Norrsken kan se ut som ett draperi och vilken färg det får beror på vilken molekyl elektronerna krockar med och vilken rörelseenergi de har. Om en elektron krockar med en syreatom på hög höjd ser vi rött ljus. Kommer den längre ner innan den krockar ser vi grönt ljus. Och krockar den ännu längre ner med en kvävemolekyl ser vi blåviolett och ibland även rött ljus, säger Urban Brändström.

En man på ett snöigt tak som ler in i kameran.
Institutet för rymdfysik

Urban Brändström vid norrskenskameran på Institutet för rymdfysik i Kiruna.

Så ser du norrsken bäst

I Kiruna kan norrsken ses från slutet av augusti till början av maj. Därefter är nätterna för ljusa för att de ska synas. I södra Sverige är det också möjligt att se norrsken, men där krävs starkare solaktivitet för att det ska synas så det sker inte lika ofta.

Den viktigaste faktorn för att se norrsken är att det är mörkt och klart väder, och allra störst chans att se det är det vid vår- och höstdagjämning.

För att få en bra upplevelse av norrsken är mörkerseende avgörande. Därför kan starka ljuskällor som tex. mobilanvändning kraftigt minska chanserna att se något alls.

– Det tar cirka 20 minuter att få fullgott mörkerseende, men mindre än en sekund att förlora det om man tittar på en skarp ljuskälla, som bilstrålkastare eller en mobilskärm. Därför bör man undvika starka ljuskällor för att inte missa det vackra med norrskenet, säger Urban Brändström. 

Solstormar kan påverka infrastruktur

Solstormar orsakar inte bara norrsken utan kan även påverka elnät, kommunikation och satelliter. Under solmaximum är det större sannolikhet för kraftiga störningar, men det kan komma stora stormar även under solminima, förhållanden som orsakar problem. 

När geomagnetiskt inducerade strömmar påverkar kraftnät kan transformatorer skadas och elavbrott uppstå. Partiklar från solen och störningar i jonosfären kan störa radiokommunikation och satelliter.

– Solstormar kan till exempel få stora konsekvenser i elsystemet. 2003 inträffade ett avbrott i Malmö som drabbade 50 000 personer, och 1989 blev sex miljoner människor i Kanada utan ström, säger Urban Brändström.

Rymdväderprognoser görs för att förutse störningar, men nivån av förutsägbarhet varierar. I vissa fall kan man göra goda prognoser tre dygn i förväg, ibland handlar det om timmar eller minuter.