Tänk dig en helt vanlig morgon. Kaffet har puttrat klart, tofflorna är på och du tar dig lätt gäspande från köket mot vardagsrummet för att sätta på morgonnyheterna. Väl i soffan får du en sådan där känsla av att något inte stämmer. Något är skevt, men vad. Då slår det dig plötsligt. Det var något du såg. Något utanför köksfönstret. Du rusar tillbaka och kan inte tro dina ögon. Det är något på himlen där ute, och det är inte ett flygplan. Är det ens mänskligt?
Att kometen 3I/Atlas inte var ett rymdskepp kunde vi nyligen slå fast efter att forskare närstuderat den under sin nära passage vid jorden. Men tänk om det faktiskt hade varit det. Om vi på riktigt hade fått närkontakt av tredje graden. Vad händer då? Det tänkte vi reda ut här.
En fråga för hela mänskligheten
Tanken på kontakt med utomjordiskt liv har länge hört hemma i science fiction. Men frågan är också seriöst reglerad. Det finns internationella överenskommelser som beskriver hur mänskligheten ska agera om vi faktiskt skulle upptäcka tecken på en utomjordisk intelligens.
Grunden är Rymdfördraget från 1967, ett FN-avtal som Sverige har ratificerat, alltså godkänt och står bakom. Fördraget slår fast att rymden är hela mänsklighetens angelägenhet och att resultat från rymdverksamhet ska delas öppet. I artikelns elfte paragraf anges att stater ska informera FN:s generalsekreterare, allmänheten och det internationella vetenskapssamfundet om resultat av rymdverksamhet, i den utsträckning det är möjligt och praktiskt genomförbart. Detta gäller även oväntade upptäckter, som signaler från rymden som inte kan förklaras med naturliga eller mänskliga orsaker. Eller om ett UFO plötsligt strålar upp en av dina kor.
Utöver Rymdfördraget finns riktlinjer framtagna av International Academy of Astronautics för arbetet med SETI, sökandet efter utomjordisk intelligens. De är inte juridiskt bindande, men fungerar som internationell norm.
Riktlinjerna betonar tre saker. För det första ska en misstänkt signal verifieras noggrant och bekräftas av oberoende forskare innan information sprids. För det andra ska information delas öppet och transparent när en upptäckt bedöms som trovärdig. För det tredje ska ingen svara på en signal på egen hand. Eventuella beslut om respons ska föregås av internationella konsultationer.
Grundtanken är tydlig. En eventuell kontakt med utomjordisk intelligens är inte en fråga för enskilda forskare, företag eller länder, utan något som angår hela mänskligheten.
Så skulle det gå till i Sverige
Eftersom Rymdfördraget riktar sig till stater är det ytterst staten som bär ansvaret. En svensk forskare eller organisation som misstänker att de upptäckt tecken på utomjordisk intelligens bör därför vända sig till svenska myndigheter, snarare än att själva kontakta FN. Det gäller i praktiken då också för privatpersoner och då är det Rymdstyrelsen eller MSB som ligger närmast till hands. Viktigt att tänka på är att innan man kontaktar oss så bör man samla så mycket information som möjligt, inte tolka själv och heller inte agera ensam innan någon sakkunnig haft möjlighet att hjälpa till. Det finns många astronomiska institutioner i landet som kan svara på frågor om vad man kan ha sett.
Om en forskare, efter noga avvägning och uteslutande, ändå inte kan förklara en signal eller en händelse som annat än att den är utomjordisk. Då går den praktiska processen för oss till som så att vi rapporterar vidare till Sveriges ambassad i Wien. Ambassaden informerar därefter FN:s kontor för rymdfrågor, UNOOSA, vilken ligger i just Wien och som fungerar som FN:s sakkunniga organ för rymdfrågor. De för sedan informationen vidare till FN:s generalsekreterare.
Hur FN sedan väljer att agera är inte i förväg reglerat i detalj. Anledningen är att en bekräftad kontakt med utomjordisk intelligens inte bara är en vetenskaplig upptäckt, utan ett beslutstillfälle som kan få långtgående konsekvenser för hela mänskligheten. Sådana beslut kan inte förutbestämmas i detalj, utan måste hanteras gemensamt när och om situationen uppstår.
Historiska upptäckter
Pulsarer (1967)
Upptäckten av pulsarer, extremt regelbundna radiosignaler från universum, fick forskare att tillfälligt spekulera i ett artificiellt ursprung. Fenomenet visade sig senare vara snabbt roterande neutronstjärnor och blev en helt ny klass av kosmiska objekt.
Wow!-signalen (1977)
Ett radioteleskop i USA registrerade en stark och mycket ovanlig radiosignal från rymden. Den varade i 72 sekunder och uppfyllde flera kriterier för en artificiell signal. Den har aldrig observerats igen och saknar fortfarande en definitiv förklaring.
Tabbys stjärna (2015)
Oregelbundna ljusförändringar runt en avlägsen stjärna ledde till spekulationer om en avancerad megastruktur byggd av en utomjordisk civilisation. Senare observationer visade att variationerna sannolikt orsakas av kosmiska stoftmoln.
ʻOumuamua (2017)
Det första kända objektet från ett annat stjärnsystem som observerats passera genom vårt solsystem. Dess ovanliga form och rörelse väckte diskussioner om ett artificiellt ursprung, men naturliga förklaringar bedöms i dag som mest sannolika.
3I/ATLAS (2025)
Ett snabbt förbipasserande interstellärt objekt som identifierades som en komet. Dess bana och egenskaper ledde till spekulationer i vissa sammanhang om ett möjligt artificiellt ursprung, men observationerna stödjer en naturlig förklaring.
Gemensamt för fallen
I samtliga fall följdes vetenskaplig praxis. Observationer verifierades, data delades öppet och alternativa förklaringar prövades innan slutsatser drogs. Det är just sådana situationer som dagens internationella riktlinjer för hantering av möjliga upptäckter av utomjordisk intelligens är utformade för.
