Bloggen - Solsystemet

Jessica Meir om månprogrammet Artemis

NASA har nu satt besättningen för Artemis 2 i karantän inför den planerade månfärden, ett uppdrag som markerar nästa steg i en långsiktig satsning på att återvända till månens yta. Samtidigt förbereder sig svensk‑amerikanska astronauten Jessica Meir för sin återkomst till rymden i februari, ett uppdrag som både innebär ledarskap på den internationella rymdstationen och utgör en viktig del av hennes roll i Artemisprogrammet.
Astronauter i blå dräkter som pekar upp mot himlen
NASA/Kim Shiflett
Hela besättningen inom Artemis-programmet med Jessica Meir till vänster i svarta byxor.
Ämnen:
´
Publicerad
2026-01-27
Dela artikel:

Den amerikanska rymdorganisationen NASA meddelade i dagarna att besättningen inom månprogrammet Artemis nu gått in i karantän innan den planerade resan till vår närmaste himmlakroppsgranne. Fyra astronauter, tre män och en kvinna, ska vara borta i ungefär tio dagar och resa längre än någon annan människa gjort sedan 1970 talet. Kapseln kommer inte att landa på månen, men målet är att lägga grunden för att framtida astronauter inom några år ska kunna sätta sin fot på månen. Detta är en del av en större plan att etablera en permanent mänsklig närvaro på månen, och i nästa steg nå Mars. 

En väldigt lång resa

Få av oss tänker nog på hur långt det faktiskt är till månen där den hänger på natthimlen. Den är så detaljrik att man nästan kan lura sig själv se kratern där Neil Armstrong en gång klev av sin månlandare och statuerade att just det steget var ett speciellt stort steg för mänskligheten. Det är då hissnande att inse att medelavståndet till stenbumlingen är närmare 390 000 kilometer.

Många är vi som tuggat kilometer på E4:an mellan Sveriges olika städer. Färre är det nog som gjort hela sträckan mellan Helsingborg och Haparanda, en sträcka som mäter 1590 kilometer och som tar nästan ett dygn att köra om man följer hastighetsbegränsningarna och inte tar någon paus. Snacka om träsmak.

Om vi i ett tankeexperiment skulle sätta oss i bilen och köra samma sträcka som till månen hade det varit som att köra hela E4:an 242 gånger, och då ska vi ta oss hem sen också. Tur då att NASA:s nya rymdraket SLS (Space Launch System) har förmågan att skicka iväg kapseln Orion betydligt snabbare än vad farsans gamla V70 mäktar med.

Blir hon första svensk på månen?

Den svensk-amerikanska astronauten Jessica Meir ska snart återvända till rymden, men då inte fullt så långt som till månen. Hon är del i den besättning som ska bemanna rymdstationen de kommande åtta månaderna med start i mitten av februari. Utöver en mängd forskningsuppdrag ombord på stationen kommer hon även ha rollen som befälhavare, både för kapseln besättningen åker upp med och senare även för hela rymdstationen.

Jessica Meir med vit rymddräkt.
NASA/James Blair

Jessica Meir är anställd av NASA och del av deras astronautkår. Det innebär att hon till vardags arbetar inom en rad olika områden kopplade till bemannad rymdfart. Den senaste tiden har all fokus varit på träning inför sin rymdfärd men Meir är även en av de astronauter som arbetar särskilt inom Artemis-programmet. Hon är en av sammanlagt arton astronauter som valdes ut år 2020 att delta i Artemis. Hälften män, hälften kvinnor. Det mesta av arbetet och träningen har pågått på marken för Jessica, men den stundande tiden på rymdstationen är i alla högsta grad en del av förberedelserna för att ta sig längre ut i rymden.

Vi passade på att höra med henne själv om hur hon ser på att vara en del av Artemisprogrammet och vad hon tror om sina egna chanser att en gång få stå på månens yta.

Du är en av astronauterna som valts ut för Artemisprogrammet. Ser du ditt kommande uppdrag till rymdstationen som en del av förberedelserna för framtida uppdrag inom Artemisprogrammet?

”Jag ser absolut uppdraget på rymdstationen som en del av förberedelserna för våra framtida uppdrag inom Artemisprogrammet. Allt vi gör på NASA, och i rymden, är stegvis. Allt vi har gjort från början av våra rymdinsatser, från Mercuryprogrammet till ISS, bygger på tidigare erfarenheter, vetenskap och tekniska demonstrationer för varje nytt program. Vi har nu decennier av erfarenhet från ISS – snart 26 år med en konstant mänsklig närvaro i rymden. Alla dessa lärdomar har använts och kommer att fortsätta användas i allt vi gör när vi utvecklar våra utforskningsinsatser tillbaka till månen och vidare ut i rymden.”

Vad har ditt arbete inom Artemisprogrammet bestått av hittills?

”Innan jag blev tilldelad detta ISS‑uppdrag arbetade jag som assistent till chefastronauten för Human Landing System, de landare som utvecklas av SpaceX och Blue Origin för att landa astronauter på månens yta. I den rollen var jag samordnaren mellan astronautkontoret och dessa företag (vid den tidpunkten var det bara SpaceX som var aktuellt) för att bidra med astronauternas perspektiv i utformningen av dessa farkoster.

Jag har också deltagit i olika utvecklingsprojekt av hårdvara och tester av uppdragsarkitektur, inklusive uppdrag i ökenmiljöer som analoger [testmiljöer] till månens miljö, samt utvärderingar av de nya rymddräkter som utvecklas för månuppdragen, både i system som simulerar lägre gravitation och under vatten i NASA:s Neutral Buoyancy Lab. Jag har även fått helikopterutbildning för att stärka vår förmåga att utföra operativa uppgifter i komplexa och riskfyllda miljöer och för att få bättre förståelse för vad som krävs för att landa en rymdfarkost på månens yta.”

Finns det något du kan kommentera om dina chanser att bli uttagen till besättningen för Artemis III?

”Jag misstänker att urvalet av Artemis III‑besättningen kan ske någon gång under mitt uppdrag på rymdstationen, så jag kommer troligen vara otillgänglig. Men om det är något jag har lärt mig på astronautkontoret är det att man aldrig vet vad som kan hända. Med tanke på NASA:s nuvarande planer för flera Artemisuppdrag och fortsatt utforskning av månen, skulle jag självklart gärna vara en del av det. Oavsett om det är som astronaut som samlar vetenskapliga prover från månen, eller som stöd för mina vänner och kollegor från jorden, kommer jag vara enormt entusiastisk över att stödja dessa uppdrag”, säger Jessica Meir till Rymdstyrelsen.

Artemis II, den stundande resan till månen, har planerad uppsändning satt till den 6 februari 2026 med alternativa tider i både mars och april om vädret skulle ställa till det. Jessica Meir planeras att skickas upp till den internationella rymdstationen runt den 15 februari inom uppdraget som kallas Crew 12