Samma år som Linn Boldt-Christmas föddes, 1995, upptäcktes den första exoplaneten som kretsade kring en stjärna lik vår egen sol, ett genombrott som banade väg för hela exoplanetforskningen. När hon som 18-åring började studera astrofysik hade forskare precis nått milstolpen 1 000 bekräftade exoplaneter. I dag är hon doktor vid Uppsala universitet och en av dem som studerar planeter långt bortom vårt solsystem. Och antalet bekräftade exoplaneter är nu nära 6 000.
– Det tog cirka 20 år att hitta de första 1000 bekräftade exoplaneterna. Men sedan har det verkligen gått upp som ett spjut, säger Linn Boldt-Christmas.
Hon har alltid velat förstå universum och hur saker fungerar. Och har en förkärlek för att få svar på frågan varför. Som forskare undersöker hon exoplaneternas atmosfärer.
– Jag tycker att jag har världens ballaste jobb. Jag får betalt för att sitta och leka med min favoritsak, vilket är rymden. säger hon.
Linn Boldt-Christmas forskning handlar om att förstå vad planeter är gjorda av och om där finns spår av liv, som vatten, syre eller till och med spår av liv.
– Vi letar efter tecken på liv eller i alla fall ledtrådar till varför vissa planeter inte har det.
Genom att studera planeterna utanför vårt solsystem försöker hon förstå var allting kommit ifrån.
– Jag brukar jämföra det med om en utomjording skulle försöka förstå människor. Då räcker det inte att studera en familj. Den måste se många för att förstå vad som är fundamentalt, som skelett, och vad som bara varierar, som hårfärg. Det är samma sak med exoplaneter. Vi vill titta på så många planeter som möjligt och etablera trender och lära oss mer.
Exoplaneter lär oss om jorden
En viktig del av forskningen handlar om att kommunicera och visa upp forskningen för andra genom att visualisera saker. För Linn Boldt-Christmas kan det vara utmanande eftersom det inte finns några ”bilder” av exoplaneterna, bara massa siffror från teleskopdata. Forskarna gör statistiska analyser av datan för att hitta numeriska bevis för sina upptäckter.
Själva datan Linn Boldt-Christmas arbetar med kommer från stjärnor, men enbart bråkdelar av procent av ljuset som analyseras innehåller faktiskt signal från planeter.
– Vi vill jämföra olika planeter för att få se vad som finns i deras atmosfärer. Venus och jorden är lika stora och ligger ungefär lika långt från solen, men har helt olika klimat. Det beror på deras atmosfärer. Genom att jämföra med andra planeter kan vi lära oss mer om vår egen. Det är viktigt inte minst i en tid med klimatkris, säger hon.
Att forska om planeter som ligger ljusår bort är en utmaning, men också ett sätt att få nya perspektiv.
Vad är det svåraste i forskningen?
– Att man måste vara totalt pessimistisk och totalt optimistisk samtidigt. Allting är omöjligt tills det är bevisat, men allt är också möjligt tills vi har bevisat att det inte funkar.
Linn Boldt-Christmas valde naturvetenskaplig inriktning på gymnasiet och visste tidigt att hon ville förstå hur universum fungerar. Hon läste vidare i Storbritannien och fastnade snabbt för astrofysiken.
– Det finns något romantiskt med rymden. Så mycket är fortfarande okänt. Och exoplaneter är ett område där man får jobba med allt – fysik, kemi, biologi – och där det händer något hela tiden.
Efter sin masterexamen arbetade hon på European Space Agency, ESA, innan hon sökte sig tillbaka till forskningen. Hon ville jobba med teleskopdata och exoplaneter och hittade rätt i en doktorandtjänst i Uppsala, där hon nu är verksam vid Ångströmlaboratoriet.
Linn beskriver rymden som ett slags vetenskapligt experimentfält där forskarna kan testa idéer och teorier i stor skala.
– Rymden är vår sandlåda. Allt som kan hända på jorden kan hända därute också, men där kan vi testa alla naturlagar i mycket större skala, säger hon.
Vill du höra mer?
Den 9 december medverkar Linn Boldt-Christmas på Rymdstyrelsens rymdbar under Nobel Week Lights i Stockholm. Där berättar hon om jakten på nya världar bortom vårt solsystem och vad exoplaneter kan avslöja om liv i universum. Evenemanget hålls på The Node vid Sergels torg kl. 17.00–18.30, följt av ett rymdquiz med programledare Arantxa Álvarez.
