Redan som sjuåring visste Ulf Danielsson att han ville ägna sig åt astronomi. Han växte upp i Ludvika med naturen kring hörnet och en stjärnklar himmel som inspirerade.
– Jag blev intresserad av naturvetenskap innan jag ens började skolan. Och när jag upptäckte att matte var ett språk man kunde använda för att förstå det jag såg på himlen var valet självklart.
Idag är Ulf Danielsson professor i teoretisk fysik vid Uppsala universitet, medlem i Kungliga Vetenskapsakademin, har forskat vid Princeton och CERN och är populärvetenskaplig författare.
År 2017 blev Ulf Danielsson ledamot i Nobelkommittén för fysik, där han också är sekreterare. Det innebär att han varje höst är med och väljer vem som ska belönas med världens mest prestigefyllda vetenskapliga pris.
Hur väljer man ut rätt Nobelpristagare?
– Det är upptäckterna som står i centrum. Vi försöker identifiera de viktigaste upptäckterna inom fysiken, och sen försöker vi hitta personerna bakom.
För att komma fram till ett pris krävs det ett omfattande förarbete med utredningar, expertutlåtanden och långa diskussioner.
En av Ulf Danielssons uppgifter är att skicka förfrågningar till experter som ska ge utlåtanden om forskningsområden eller andra forskares insatser. När svaren gås igenom väcks nya frågor och utredningar för att se att upptäckten verkligen är banbrytande.
– Bakom varje Nobelpris ligger ett oerhört arbete som görs under många år, och när processen väl är klar brukar valet kännas självklart.
Hur är det att sitta med i Nobelkommittén?
– Det är jätteroligt. Många tror att vi är en samling allvarliga forskare som är helt uppfyllda av hur viktigt beslutet är och gräver i en massa dammiga papper. I stället är vi som ett kompisgäng som träffas, pratar och kivas om det vi tycker är allra mest spännande.
Nobelpriset i fysik 2019, som gick till Michel Mayor och Didier Queloz var extra roligt för Ulf Danielsson i och med att han själv tillkännagav det. Det handlade om upptäckten av exoplaneter och James Peebles teoretiska upptäckter i fysisk kosmologi. Det priset har i år gett inspiration till Astrofield, ett ljuskonstverk som Rymdstyrelsen bidrar till under Nobel Week Lights.
– Priset med exoplaneterna är intressant eftersom det har den existentiella dimensionen. Vad betyder det här för vår förståelse av vår plats i tillvaron?
Ulf Danielsson konstaterar att det idag är en självklarhet att det finns planeter kring andra stjärnor och är själv övertygad om att det finns liv på andra ställen i universum än jorden.
– Det är en ganska självklar slutsats att det finns liv på andra planeter, om man har en någorlunda naturalistisk syn på världen. Vi är biologiska varelser som utvecklats kring en stjärna, och det finns otroligt många andra stjärnor där ute. Om betingelserna är de rätta borde det därför ha uppstått liv eller till och med civilisationer på andra platser i universum.
Strängteori och svarta hål
Ulf Danielssons egen forskning handlar om två huvudfrågor: den mörka energin och fysiken kring svarta hål. Han började med strängteori, som är ett försök att förena kvantmekaniken och gravitationen till en begriplig harmonisk enhet. Under senare år har han ägnat sig åt två stora gåtor; var den mörka energin kommer ifrån och svarta hål.
Tillsammans med sina kollegor arbetar han med lite annorlunda modeller, so de tror mycket på.
– Vi försöker hitta något slags hörn i universum där det går att utforska den extrema fysiken och komma bortom det vi känner till nu. Jag tror inte att man bara kan sitta och fundera, man måste hitta ledtrådar i naturen. Kanske i närheten av svarta hål, kanske på ställen där vi inte letat förut.
Det handlar inte om snabba genombrott. De riktigt stora idéerna, menar han, kan ta sekler att få genomslag.
– Det är häftigt att få vara en del av arbetet att förstå saker bortom det vi redan vet. Det kan ta 100 år eller 1 000 år, men jag tror att vi kommer få praktisk nytta av det jag forskar på någon gång.
Att berätta för fler
Ulf Danielsson har skrivit åtta populärvetenskapliga böcker, senast ”Människan är ett mirakel” tillsammans med Björn Ranelid. Idén till boken föddes efter att de hamnat på olika sidor i en debatt, men efteråt blev de sams.
– Vi bestämde oss för att skriva ihop i stället. Det vi har gemensamt är förundran över tillvaron.
För Danielsson är populärvetenskap inte bara ett sätt att förmedla kunskap.
– När jag skriver populärvetenskap måste jag tänka igenom saker. Det fördjupar min egen förståelse samtidigt som det är roligt att många vill läsa det jag skriver.
Men det finns ett samhälleligt värde i att skriva om naturvetenskap.
– Ju mer man vet om världen, naturen och allt vi har omkring oss, desto troligare är det att man fattar rimliga beslut om framtiden. Det är inte minst viktigt i tider med klimatförändringar. Och det kan dessutom få fler att vilja syssla med naturvetenskap och teknik.
Vill du höra mer?
Den 12 december medverkar Ulf Danielsson på Rymdstyrelsens Rymdsnack med quiz under Nobel Week Lights i Stockholm. Där berättar han om svarta hål, mörk energi och mörk materia och de stora frågorna om rum, tid och vad som egentligen händer vid gränsen till det okända. Evenemanget hålls på The Node vid Sergels torg kl. 17.00–18.30, programledare är Arantxa Álvarez.
