Redan de antika grekiska filosoferna spekulerade i om det fanns planeter runt andra solar, men det var först på 1900-talet som forskningen på allvar tog fart. År 1995 gjordes ett stort genombrott när forskare kunde bekräfta existensen av den första exoplaneten, 51 Pegasi b, något som förändrade vår syn på hur planetsystem kan se ut och var planeter kan bildas.
Sedan dess har jakten på exoplaneter accelererat. Nya upptäckter görs varje vecka, både från markbaserade observatorier och från rymden. Användningen av rymdbaserade teleskop har varit avgörande för den stora mängden nya fynd.
I dag är över 6 000 exoplaneter bekräftade, men forskarna tror att det finns miljarder planeter bara i vår egen galax. Jakten fortsätter både för att hitta fler planeter, för att förstå deras egenskaper och om någon av dem kan hysa liv.
Växande flotta av rymdbaserade teleskop
ESA är en av de aktörer som driver arbetet framåt. I ESA:s vetenskapsprogram Cosmic Vision är en av frågorna som ställs: Vilka är förutsättningarna för planetbildning och livets uppkomst?
För att söka svar använder sig ESA bland annat av en växande flotta av rymdbaserade teleskop. Några, som Cheops, och de planerade Plato och Ariel, är särskilt utformade för att hitta och undersöka exoplaneter och ingår i Cosmic Vision.
Andra, som Gaia, Hubble och James Webb, ingår inte i Cosmic vision, men bidrar med värdefulla observationer, även om exoplaneter inte är deras främsta fokus.
Cheops (CHaracterising ExOPlanet Satellite) är det första ESA-uppdraget som särskilt utvecklats för att studera redan kända exoplaneter runt ljusa, närbelägna stjärnor. Genom att observera när en planet passerar framför sin värdstjärna kan Cheops bestämma dess storlek. Teleskopet har dessutom bidragit med upptäckter av nya exoplaneter.
Tillsammans med teleskopen Ariel och Plato ska Cheops bana väg för framtida astrobiologisk forskning genom att hjälpa forskare identifiera vilka typer av planeter utanför vårt solsystem som kan vara lämpliga för liv.
Plato (PLAnetary Transits and Oscillations of stars) beräknas sändas upp år 2026 och ska leta efter jordliknande exoplaneter i omloppsbanor runt stjärnor som liknar vår sol.
Med hjälp av 26 kameror kommer Plato att mäta planeternas storlek och söka efter tecken på månar och ringar. Den kommer samtidigt samla in data om värdstjärnornas egenskaper genom att analysera små ljusvariationer i ljuset från planeternas stjärnor. Teleskopet kommer både att bidra till upptäckten av nya planeter och till att karakterisera redan sådana som vi redan känner till.
År 2029 planera ESA att sända upp Ariel, som ska undersöka atmosfärer på tusen exoplaneter och avslöja beståndsdelarna i atmosfärerna, förekomsten av moln samt övervaka hur väderförhållandena förändras över tid.
Med hjälp av transmissionsspektroskopi ska Ariel analysera hur ljuset från en stjärna förändras när det passerar genom planetens atmosfär.
Andra ESA-missioner som avslöjar nya världar
Flera av ESA:s rymdteleskop bidrar till exoplanetforskningen, även om det inte är deras huvudsakliga uppdrag.
Rymdteleskopet Gaia, som nyligen avslutat sina aktiva observationer och gått in i pensionsbana runt solen, levererar fortfarande data. Gaia har under många år kartlagt över en miljard stjärnor i Vintergatan och förväntas identifiera tusentals exoplaneter.
Internationellt samarbete
ESA samarbetar med rymdorganisationer världen över, bland annat genom James Webb Space Telescope, ett gemensamt projekt med NASA och den kanadensiska rymdmyndigheten CSA. Webb har redan studerat atmosfären hos över hundra exoplaneter.
Fler stora teleskop planeras, bland annat NASA:s Nancy Grace Roman Space Telescope och Habitable Worlds Observatory, som är tänkt att bli det första teleskopet som designas specifikt för att upptäcka jordlika planeter och analysera dem efter tecken på liv.
Exoplaneter blir konst
Exoplaneter har rönt stor uppmärksamhet under senare år, inte minst genom Nobelpriset i fysik 2019 för upptäckten av en exoplanet kring en solliknande stjärna. Den upptäckten har inte bara påverkat forskningen utan också inspirerat ljusinstallationen Astrofield på Nobel Week Lights. Verket har skapats i samarbete med elever från Husbygårdsskolan och studenter från Hyper Island, och genom medverkan vill Rymdstyrelsen väcka ungas nyfikenhet på vetenskap och rymden.
Nobel Week Lights Stockholm äger rum den 6–14 december, verken går att besöka mellan klockan 16–22 varje dag.
Läs mer om Nordic Week Lights och Astrofield: https://www.rymdstyrelsen.se/upptack-rymden/bloggen/2025/11/nobel-week-lights/
Läs mer om exoplaneter: https://www.rymdstyrelsen.se/upptack-rymden/bloggen/2025/02/pa-jakt-efter-nya-varldar/
Om Gaia:
https://www.rymdstyrelsen.se/upptack-rymden/bloggen/2025/06/gaias-riktigt-stora-upptackter-kanske-blir-nagot-helt-ovantat/
