Bloggen - Astronomi

Rymdteleskopet Gaia ger oss en 3D-karta över vintergatan

Forskare har skapat den mest exakta 3D-kartan över områden i Vintergatan där stjärnor bildas. Kartan är baserad på data från ESA:s rymdteleskop Gaia, och kommer att ge oss mer kunskap om vår galax och om dess svårobserverade områden.
Illustration över Gaias 3D karta över vintergatan.
ESA/Gaia/DPAC, S. Payne-Wardenaar, L. McCallum et al (2025)
Denna bild från Gaias 3D karta fångar en detaljrik del av Vintergatan och visar ett tapet av stjärnor och glödande nebulosor.
Ämnen:
´
Publicerad
2025-10-09
Dela artikel:

Att studera och kartlägga de områden i rymden där stjärnor bildas är svårt, eftersom de vanligen är dolda av tjocka moln av gas och stoft. Det gör att de inte lätt kan observeras direkt och avstånd inom dessa områden blir därför mycket svåra att mäta.

Genom åren har många teleskop observerat stjärnbildande områden, vilket innebär att vi haft en god uppfattning om hur de ser ut ur från vårt perspektiv här på jorden. Man har däremot inte kunnat observera de stjärnbildande områdena från andra perspektiv än vårt eget, och har därför inte haft en god uppfattning om hur de ser ut i 3D.

Men det har nu ändrats.

Rymdteleskopet Gaia kan inte se molnen kring de stjärnbildande områdena. Det kanske låter som ett problem, men är i det här fallet en fördel. Gaia kan nämligen mäta stjärnornas positioner i molnen, vilket gör det möjligt att se hur mycket av stjärnornas ljus som blockeras av stoft. Det är utifrån detta som forskare nu lyckats skapa 3D-kartor som visar var stoftet finns.

Extremt ljusa stjärnor i de stjärnbildande molnen

Den nya 3D-kartan sträcker sig 4 000 ljusår från oss med solen i centrum. Den visar stjärnbildande områden i Vintergatan, och baseras på Gaias observationer av 44 miljoner ”vanliga” stjärnor, och 87 stjärnor av O-typ.

O-stjärnor är sällsynta i universum. De är mycket heta, massiva och har en kortare livslängd jämfört med ”vanliga” stjärnor. Vanliga stjärnor syftar på en bred kategori, som är svalare, har en längre livslängd och en medelhög massa. Där ingår bland annat vår sol.

O-stjärnor är blåvita och lyser starkt i ultraviolett ljus, och de ultravioletta strålarna är så energirika att de kan ta bort elektroner från väteatomer när de träffar dem. På så sätt joniseras vätgasen runt de heta stjärnorna, vilket innebär att gasen blir en blandning av elektriskt laddade partiklar. Joniserad vätgas är ett tydligt tecken på stjärnbildning, vilket ger ett sätt för astronomer att identifiera områden i rymden där stjärnor föds.

Det har aldrig tidigare funnits en modell av fördelningen av joniserad gas i Vintergatan som stämmer så väl överens med andra teleskops observationer av himmelen. Det är en god indikation på att Gaias 3D-karta ger ett bra estimat av hur dessa moln skulle se ut i 3D.

Med hjälp av 3D-kartan kan vi lära oss mer om hur de gigantiska O-stjärnorna ger energi till gasen i vår galax, och hur långt deras inflytande sträcker sig. Forskarna bakom kartan har redan märkt att vissa av molnen i de områden där stjärnor bildas verkar ha brustit, och att strömmar av gas och stoft sannolikt strömmar ut ur en stor hålighet.

Vintergatan från ovan

Utöver att visa de stjärnbildande områdena skapar Gaia-uppdraget även den mest exakta, flerdimensionella kartan över Vintergatan. Att föreställa sig hur Vintergatan skulle se ut från en annan galax är inte enkelt, eftersom inga rymdfarkoster kan resa utanför vår galax för observationer från det perspektivet. Men den nya kartan ger astronomer data som leder till slutsatser om hur vår galax skulle se ut utifrån.

Gaia:s nya 3D-karta bidrar till att avslöja de exakta rörelserna och positionerna för miljontals närliggande stjärnor. Det revolutionerar vår syn på solens omgivning, och gör det möjligt för forskare att kartlägga stjärnorna och interstellär materia nära solen på ett sätt som inte varit möjligt tidigare.

I framtiden kommer kartan att omfatta ett ännu större område av Vintergatan med hjälp av nya uppsättningar av data. Gaias fjärde datapublicering, planerad till december 2026, kommer att innehålla data av bättre kvalitet och kvantitet, vilket gör det möjligt att ytterligare höja kunskapen om Vintergatan och dess stjärnbildande regioner.