Bloggen - Jordobservation

Jorden i fokus på Rymdstyrelsen

Sveriges satsningar på jordobservation växer snabbt och SWEO2025 samlade aktörer från hela landet för att visa hur rymddata kan bli en praktisk resurs i samhället. Konferensen belyste både vad som är möjligt redan i dag och vad som krävs för att fler användare ska hitta in i ekosystemet av tjänster, data och kompetens.
En publik räcker upp händerna till en intresserad panel.
Jonas Appelberg
Ämnen:
´
Publicerad
2025-10-24
Dela artikel:

Den 23 och 24 oktober samlades nästan 250 deltagare på Rymdstyrelsens konferens om att studera jorden med hjälp av satelliter, SWEO2025, i Solna. Deltagarna kom från myndigheter, forskningsinstitut, industrin, startupmiljöer och organisationer. Allt från riktiga experter till nybörjare.

Under två intensiva dagar fick de inspiration, insikter, verktyg och nätverksmöjligheter för hur satellitdata och jordobservation kan omsättas till innovationer, effektiv resursanvändning och hållbar samhällsutveckling.

Konferensen inleddes med att astronauten Marcus Wandt berättade om sin rymdresa i början av 2024. Att se jorden från omloppsbana, beskrev han, är att se hur liten och sammanhängande vår planet är. Nationella gränser syns inte från rymden och perspektivet på sårbarhet blir tydligt.

Det efterföljande panelsamtalet fördjupade frågan om hur ekosystemet kring jordobservationsdata kan stärkas ytterligare. Johan Kuylenstierna från Naturvårdsverket beskrev hur jordobservationsdata skapar ett gemensamt faktaunderlag som behövs för att följa naturrestaurering, klimatpåverkan och internationella åtaganden.

Fyra personer som sitter i en panel. en kvinna och tre män.
Jonas Appelberg

Från vänster: Anna Öhrwall Rönnbäck, Professor, LTU; Johan Kuylenstierna, GD, Naturvårdsverket; Marcus Wandt, Astronaut, Rymdstyrelsen samt Torgny Persson, Forsknings- och Innovationschef, Skogsindustrierna.

Torgny Persson från Skogsindustrierna gav exempel på hur branschen börjar arbeta alltmer precist genom att kombinera satellitinformation med laserskanning och fältmätningar. Anna Öhrwall Rönnbäck visade i sin tur hur akademin redan i dag fungerar som brobyggare mellan forskning och tillämpning genom innovationsprojekt och entreprenörskap, men att mer kan göras.

Från flera håll efterfrågades även en tydligare kartläggning och samordning av datautbudet, för att fler ska hitta rätt i den stora mängd öppen information som redan finns tillgänglig. Ett konkret exempel är Copernicusprogrammet som erbjuder fri och öppen tillgång till satellit och markdata i global skala. Programmet producerar varje år tiotals petabyte data som vem som helst kan använda. Utmaningen ligger inte i datatillgången utan i tröskeln för nya användare att förstå var informationen finns och hur den kan omsättas i praktiken.

Efter den inramningen blev det också klart vad som präglar området för jordobservation i Sverige: nyttan uppstår när ett fungerande ekosystem finns på plats där satelliter, markbaserade sensorer, forskningskapacitet, användare och beslutssystem samverkar för att omvandla data till handling. Det finns inte någon bransch där kunskap om tillgång och hantering av rymddata skulle vara irrelevant.

En grupp personer tar en selfie tillsammans
Jonas Appelberg

Vem vill inte ta en selfie med en tidigare astronaut. Till höger ser vi (sittandes) moderator Bill Burrau, Ny Teknik samt Iris Lee Thompson och Ernesto Gutiérrez från Rymdstyrelsen.

Under konferensens två dagar diskuterades praktiska tillämpningar inom jordbruk, biologisk mångfald, klimatanpassning, fattigdomsbekämpning och stadsutveckling. Deltagarna fick ta del av exempel där rymddata används för växtodling, markövervakning, skogsbruk och för att stärka verktyg och processer i industrin och offentlig sektor. Det blev tydligt att tekniken finns och fungerar och att data som genereras är relevant, om än efter en del bearbetning och validering. Något som kräver kunskap och det är här många verksamheter fortfarande står i startgroparna och väntar på stöd och samverkan för att kunna ta steget till användare. 

Två personer sitter på en upplyst scen.
Jonas Appelberg

Matilda Ernkrans, Riksdagsledamot, fd Rymdminister samtalar med Bill Burrau under kvällsminglet.

Vid kvällens mingel deltog även tidigare rymdminister Matilda Ernkrans, i dag riksdagsledamot. Hon berättade hur hon själv kom in i rymdfrågorna genom sitt klimatengagemang och lyfte betydelsen av rymden som samhällsresurs. Hon betonade också behovet av en moderniserad rymdlagstiftning för att möta den säkerhetspolitiska utvecklingen, något hon själv initierade genom att tillsätta den pågående utredningen. Hon öppnade dessutom för att gärna återvända till rollen som rymdminister om möjligheten skulle uppstå.

SWEO2025 visade tydligt att Sverige är en mycket kompetent rymdnation även inom rymddataområdet och att ökad samverkan mellan aktörer är avgörande för att fördjupa nyttan och göra rymddata till en självklar del av beslutsfattande, hållbar omställning och långsiktig konkurrenskraft.

SWEO2025 arrangerades i samarbete med: AI Sweden, RISE, Luleå Tekniska Universitet.

Fullständigt program och frågor

Här kan du hitta konferensens hela program

Har du frågor om vad Rymdstyrelsen gör inom rymddataområdet går det bra att kontakta: Ernesto Gutiérrez ernesto.gutierrez@snsa.se, Iris Lee Thompson iris.leethompson@snsa.se, Selima Ben Mustapha selima.benmustapha@snsa.se eller Kristell Perot kristell.perot@snsa.se.