En exoplanet är en planet som kretsar kring en annan stjärna än solen. Att hitta sådana världar var länge en dröm för astronomer, men på tre decennier har drömmen blivit vardag.
NASA:s katalog över bekräftade exoplaneter har nu passerat 6 000, vilket innebär en milstolpe i den moderna astronomin. Eftersom nya fynd löpande läggs till av forskare världen över går det dock inte att peka ut någon enskild planet som nummer 6 000. Katalogen övervakas av NASA:s Exoplanet Science Institute vid Caltech i Kalifornien och har bara de senaste tre åren vuxit med ytterligare tusen världar. Dessutom väntar över 8 000 kandidatplaneter på att bekräftas.
Även om forskarna tror att det finns miljarder planeter bara i vår egen galax, Vintergatan, är det fortfarande en utmaning att hitta dem.
De flesta exoplaneter kan inte observeras direkt eftersom de drunknar i ljuset från sina stjärnor. I stället används indirekta metoder, där den vanligaste kallas transiteringsmetoden. Då letar astronomerna efter små ljusförändringar när en planet passerar framför sin stjärna. På det sättet kan de räkna ut planetens storlek, massa och ibland få ledtrådar om dess atmosfär.
För att vara säker på att signalen verkligen kommer från en planet krävs uppföljande observationer, ofta med flera teleskop. Det är en tidskrävande process, och därför finns en lång lista med kandidatplaneter i NASA:s databas som väntar på bekräftelse.
Exoplaneterna som hittills hittats är allt från små, steniga världar och gasjättar till vattenrika planeter och planeter så heta att de nästan liknar stjärnor. Medan vårt eget solsystem har lika många stenplaneter som gasjättar verkar stenplaneter vara vanligare i universum.
Läs intervjun med den svenska experten på exoplaneter Alexis Brandeker
Forskare har också hittat planeter som är helt olika de som finns i vårt solsystem. Det finns till exempel gasjättar stora som Jupiter som ligger ännu närmare sin stjärna än Merkurius, den innersta planeten i vårt solsystem, gör kring solen. Dessutom finns planeter som kretsar kring två solar, ensamma världar utan stjärna och till och med planeter täckta av lava eller med moln av ädelstenar.
– Varje typ av planet som vi upptäcker ger oss information om de förhållanden under vilka planeter kan bildas och i slutändan hur vanliga planeter som jorden kan vara och var vi bör leta efter dem. Om vi vill ta reda på om vi är ensamma i universum är all denna kunskap avgörande, säger Dawn Gelino, chef för NASA:s Exoplanet Exploration Program (ExEP).
Upptäckten av exoplaneter går allt snabbare. För bara tre år sedan passerade NASA 5 000 bekräftade planeter, och nu är siffran redan över 6 000.
ESA:s teleskop Gaia, som nyligen avslutat sitt uppdrag, har varit framgångsrikt när det gäller att bekräfta exoplaneter. Framöver planeras nya teleskop, bland annat NASA:s Nancy Grace Roman Space Telescope, som väntas upptäcka tusentals nya världar. Jakten bedrivs i samarbete mellan forskare och organisationer världen över.
Framtidens forskning hos NASA handlar om att hitta jordliknande planeter och analysera deras atmosfärer i jakt på biosignaturer, det vill säga egenskaper eller ämnen som kan tyda på liv. James Webb-teleskopet har redan studerat över hundra exoplaneter, men för att upptäcka små, steniga världar som liknar jorden krävs ny teknik.
Det kommande Roman-teleskopet ska testa nya metoder för att blockera stjärnljus och avslöja svagare planeter. På sikt planeras även Habitable Worlds Observatory, som blir det första teleskopet byggt särskilt för att hitta jordliknande planeter, och är skapt för att undersöka dem efter tecken på liv.
I dag vet vi att vår galax myllrar av planeter. Den avgörande frågan är inte längre om andra solsystem existerar, utan om någon av dessa världar kan hysa liv. Jakten fortsätter – och nästa stora milstolpe kanske inte blir en ny siffra i NASA:s databas, utan ett svar på den fråga som mänskligheten burit med sig i tusentals år: Är vi ensamma i universum?
