Dimorphos är en så kallad asteroidmåne som kretsar kring en moderasteroid kallad Didymos, och har nyligen varit föremål för observation och studie.
Den 26 september 2022 gjorde rymdfarkosten Dart en kontrollerad krasch in i asteroiden i ett försök att ändra dess bana. Dart, som utvecklats av NASA, vägde nästan ett halvt ton och slog in i Dimorphos med en hastighet på 6,1 kilometer i sekunden. Det var det första experimentet för att testa en kinetisk metod, att med kraft påverka och avböja potentiella farliga asteroider. Observationer från jorden visar att metoden var effektiv, och att Dimorphos 11 timmar och 55 minuter långa bana runt moderasteroiden förkortades med cirka 33 minuter.
Vad forskarna däremot inte vet är hur Dimorphos som helhet påverkats av Darts nedslag, eller hur effektivt det var för att justera asteroidens rörelsemönster. För att förstå det behöver vi mer kunskap om asteroidens massa och noggranna mätningar av den rekyl av material som stänkte tillbaka ut i rymden efter nedslaget.
Där kommer Hera in i bilden.
Hera sänds upp i oktober i år och anländer till Dimorphos i slutet av 2026. Farkosten är utrustad med en rad instrument för att bedöma asteroidens sammansättning, struktur och massa. Det ska ge oss information om hur nedslaget har förändrat asteroiden, och närbilder på hur den ser ut idag. Hera ska även söka efter den krater som Dart lämnat efter sig, men det är oklart om det finns en krater att hitta.
Vad vet vi idag?
Redan idag har vi några spännande ledtrådar som hjälper oss att förstå vad som har hänt. Bland annat bilder tagna av den närliggande italienska rymdsonden LICIACube, som visar området i upp till 5 minuter och 20 sekunder efter att Dart träffade Dimorphos. Vi har också bilder från rymdteleskopen James Webb och Hubble, samt markbaserade observationer. Alla dessa observationer visar att en gigantisk plym av material uppstod efter nedslaget. Plymen sträckte sig mer än 10 000 kilometer ut i rymden och varade i flera månader.
