Starlink fortsatt störigt för astronomin hero

Starlink fortsatt störigt för astronomin

Företaget SpaceX sände upp sina första Starlink-satelliter år 2019. Idag är tjänsterna tillgängliga i 45 länder och hade en miljon abonnenter i december 2022. Samtidigt har satsningen kritiserats för allt från nära rymdkrockar till att störa astronomiforskningen. Här kollar vi hur det går för Starlink.
Bilden visar när Starlink-satelliterna passerar över Orion och reflekterar solljus tillbaka mot jorden.
NASA/Amir H. Abolfath
Bilden visar när Starlink-satelliterna passerar över Orion och reflekterar solljus tillbaka mot jorden.
Publicerad
2023-01-19
Dela artikel:

SpaceX har som mål att placera upp emot 42 000 satelliter i låg omloppsbana runt jorden för att tillhandahålla satellitbaserat höghastighetsinternet över hela världen. I dag snurrar över 3 300 av dessa massproducerade små satelliter runtom oss.

Samtidigt som många välkomnar ett snabbt och stadigt nätverk som kan användas på avlägsna platser över hela världen har satsningen mottagit mycket kritik.

Under 2022 kritiserade Kina SpaceX och dess grundare, techmiljardären Elon Musk, efter att landets rymdorganisation vid två tillfällen under 2021 tvingats styra om sin rymdstation Tiangong för att inte riskera att krocka med satelliterna. SpaceX har även kritiserats för storleken på satellitnätverket, som stör astronomiforskningen och även ökar trängseln i jordens omloppsbana.

Flera steg i rätt riktning

SpaceX arbetar med flera insatser som svar på kritiken. På hemsidan för Starlink skriver man: ”Starlink leder inte bara branschen när det gäller innovationer för att minska satellitljusstyrkan, utan även för minskning av skräp i omloppsbanan – som uppfyller eller överträffar alla lagar och industristandarder”.

Tidigare i januari skrev SpaceX en frivillig överenskommelse med USA:s National Science Foundation (NSF) om att minska satelliternas påverkan på astronomin. Avtalet gäller den andra generationen av Starlink-satelliter, som ska ligga i låg omloppsbana runt jorden.

Som en del av avtalet ska SpaceX arbeta med att göra satelliterna mindre ljusstarka. Målet är att de ska vara osynliga för blotta ögat, vilket även minskar deras effekt på känsliga astronomiska instrument. SpaceX ska även undvika att sända från satelliterna när de passerar stora radioobservatorier.

Företaget har också gått med på att ta bort sina satelliter från databasen Laser Clearinghouse, som används av astronomer för att avgöra när de måste stänga av de lasrar som används som artificiella ledstjärnor för vissa teleskop. Sådana lasrar kan blända eller skada optiken på satelliter, men SpaceX har fastställt att de inte utgör någon risk för deras Starlink-konstellation.

Klartecken för generation 2?

I december förra året beviljade USA:s federala kommunikationskomission (FCC) en licens som tillåter SpaceX att sända upp en fjärdedel av de planerade Starlink-satelliterna. Utöver licensen finns idag ingen annan lag eller policy som kräver att satellitobservatörer arbetar för att minska effekterna på astronomin.

FCC:s beslut har däremot mött motstånd, och flera organisationer har valt att gå till domstol för att blockera Starlink-konstellationens utplacering. International Dark Sky association, IDA, har överklagat FCC:s beslut om licens för Starlink till domstolen i Columbia. Organisationen representerar astronomer som är oroade över effekterna av ljusföroreningar på natthimlen, och menar att FCC misslyckats med att följa rådande miljölagstiftning när de godkände konstellationen.

IDA skriver i en domstolsanmälan att organisationens medlemmar skadas av FCC:s beslut att tilldela licensen. De nämner bland annat negativa effekter på amatörastronomi och professionell astronomi, samt en ”minskning av njutningen av den mörka himlen”. FCC menar att de inte brutit mot amerikansk miljölagstiftning då en miljööversyn inte var berättigad eftersom SpaceX:s insatser för att begränsa satelliternas påverkan, inklusive samordningsavtalet med NSF, anses vara tillräckliga.

Starlink är inte den enda satellitkonstellationen som oroar astronomer. I september i år lanserar företaget AST SpaceMobiles teknikdemostrationssatelliten BlueWalker 3, som ska sända direkt till smarta telefoner. Den har väckt oro, bland annat på grund av dess stora antenn som gör satelliten mycket ljusstark.

Ljusföroreningar och trångboddhet i området runt jorden är ett problem för astronomin, och beslutsprocessen är långsam. Någon mer långsiktig hantering av problemet kommer troligtvis att dröja, och under tiden får världens observatorier förlita sig på det frivilliga samarbetet med industrin.

WebDewey-kategori
×

WebDewey är ett lexikaliskt beskrivande vokabulär, som klassificerar materialet på ett strukturerat sätt. Varje term har ett internationellt gångbart webdewey-nummer och ett svensk termnamn. Läs mer om svenska WebDewey hos Kungliga Biblioteket.

Rymdbloggen