Bloggen - Astronomi

Plato ska hitta jordtvillingar

Esas rymdteleskop Plato är tänkt att skjutas upp år 2026. Om allt går som det ska kommer missionen leda till upptäckter av många jordliknande planeter i fjärran solsystem.
Plato i renrummet
OHB
På bilden ser vi rymdfarkosten Platos huvudinstrument bestående av inte mindre än 26 teleskop.
Ämnen:
´
Publicerad
2022-10-17
Dela artikel:

Plato, eller Planetary Transits and Oscillations of stars, är ett planerat rymdteleskop av den europeiska rymdorganisationen Esa. Syftet är att hitta och studera ett stort antal exoplaneter, alltså planeter utanför vårt solsystem. Fokus ligger på jordliknande planeter i den beboeliga zonen runt stjärnor som liknar solen. Alltså planeter där det finns en chans att det existerar biologiskt liv likt det vi har på jorden. Plato ska även kunna undersöka seismisk aktivitet i stjärnor, vilket ska göra det möjligt att göra mer exakta bedömningar av olika stjärnors egenskaper. Inklusive deras ålder.

Projektet är i full gång. I januari i år passerade man en viktig milstolpe när Esas styrelse godkände påbörjandet av den andra fasen i missionen. Nästa viktiga milstolpe kommer år 2023, när Platos design ska godkännas så att själva tillverkningen kan sättas i gång.

Om allt går väl är uppskjutningen tänkt att ske under slutet av år 2026. Därefter kommer Plato att färdas cirka 1,5 miljoner kilometer till den andra lagrangepunkten i solsystemet, för att framåt slutet av tjugotalet börja observera främmande stjärnor och skicka tillbaka data.

Totalt 21 forskare från Sverige deltar i projektet, varav en grupp i Stockholm bidrar till teknikutvecklingen för missionen. Plato ska nämligen vara utrustat med hela 26 olika teleskop. Två av dessa är teleskop med mycket snabba exponeringstider för att kunna titta på de ljusaste stjärnorna, samt för att peka in själva teleskopet. Det är här den svenska forskargruppen kommer in. Forskarna ansvarar nämligen för designen av de kortvågiga och långvågiga filter som de båda teleskopen ska utrustas med. De jobbar med komplicerade frågor kring exempelvis hur mycket fotoner som filtren ska släppa igenom, samt vilka färger de ska ha för att bäst berätta om observerade planeters atmosfärer samt olika stjärnors egenskaper.

Alexis Brandeker är universitetslektor på Stockholms universitet och leder den svenska forskargruppen. Han är nöjd med hur projektet fortskrider och är inte förvånad över att Esa gett grönt ljus åt Platos andra fas. Han menar att rymdteleskopet kraftigt förbättrar vår förmåga att hitta jordliknande exoplaneter.

- Plato kommer tillföra mycket till den så kallade passage-astronomin. Alltså att studera planeter genom att observera hur de skymmer ljuset när de passerar framför stjärnorna de befinner sig i omloppsbana runt, säger Alexis Brandeker.

Han menar att passagemätningar visat sig vara en framgångsrik metod för att hitta och studera exoplaneter. Keplerteleskopet använder sig av denna metod. Det gör även nyare rymdteleskop som Tess och Cheops. Men de fyller alla lite olika roller och kompletterar varandra. Det gäller även för Plato.

- Tess tittar på hela stjärnhimlen en sektor i taget, och under en månad per sektor. Så Tess kan hitta exoplaneter runt ljusa stjärnor, om planeterna är så kallade kortperiodiska planeter. Alltså planeter som roterar runt sin stjärna förhållandevis snabbt, säger Alexis Brandeker.

- Cheops är ett riktat teleskop som tittar på en stjärna åt gången. Så det teleskopet är inte gjort för att leta runt på stjärnhimlen för att hitta nya planeter. Däremot är Cheops bra på att följa upp och vidareutveckla upptäckter som gjorts av andra teleskop.

Vad blir då rollen för Plato?

- Plato kommer stirra på ett antal sektorer av stjärnhimlen under en lång tid åt gången. Runt två år per sektor. Det innebär att Plato blir det första rymdteleskopet som är bra på att upptäcka väldigt jordliknande planeter. Så kallade jordtvillingar. Alltså planeter som kretsar runt sin stjärna ganska långsamt. För att hitta sådana planeter vill man kunna observera samma område i minst två år, säger Alexis Brandeker.

- Plato kommer också vara mycket bättre än exempelvis Keplerteleskopet på att upptäcka planeter som kretsar kring ljusstarka stjärnor. Det är bra därför att sådana planeter är enkla att följa upp och mäta med andra instrument för att bestämma massan på dem. Det tar kanske en kvart, jämfört med en arbetskrävande och dyr process för planeter som kretsar kring ljussvaga stjärnor.

Allt som allt väntas Plato leda till betydande framsteg inom planetletandet.

- Prognosen är att hitta runt 100 jordtvillingar med Plato under den fyraårsperiod som teleskopet är tänkt att vara aktivt. Men det är bara den nominella fasen. Om allt går som det ska tror jag att Plato kan hålla i runt tio år, säger Alexis Brandeker.