Flera farkoster på väg till Mars hero

Flera farkoster på väg till Mars

Under sommaren har Mars befunnit sig i ett fördelaktigt läge i förhållande till jorden. Det har gjort att det varit högt tryck på uppskjutningar till planeten och hela tre farkoster har påbörjat sin resa till Mars. Här hemma i Sverige väntar astrobiologen Sandra Siljeström med spänning på nästa steg i NASA:s uppdrag Mars 2020.
Flera farkoster på väg till Mars
NASA/JPL/Malin Space Science Systems
Publicerad
2020-08-17
Dela artikel:

Bakom de olika satsningarna står Förenade Arabemiraten, Kina och USA. Under sommaren var det som mest kostnadseffektivt att sända upp en farkost till Mars eftersom planeten då befann sig i en bra position i förhållande till jorden. Avståndet var som kortast vilket innebär att det krävs mindre raketbränsle för att ta sig fram till Mars.

För Förenade Arabemiraten är vädersatelliten al-Amal, eller Hope som den också kallas, den första sonden som emiraten sänder upp till Mars. Det är en vädersatellit vars syfte är att studera atmosfären på Mars under tiden som den ligger i omloppsbana runt planeten.

För Hope var väderförhållandena inte de bästa vid den planerade uppsändningen. Två försök fick avbrytas innan sonden till sist kunde påbörja sin resa mot Mars den 19 juni klockan 23.58 svensk tid. Sonden lämnade rymdbasen Tanegashima i Japan för påbörja sin resa mot Mars där den ska ligga i omloppsbana i ett Marsår, motsvarande 687 jorddagar. För den som missade uppsändningen finns den att titta på i efterhand här.

För Kinas del var det Marsfarkosten Tianwen-1 som sköts upp av raketen Long March 5 från Hainan i södra Kina. Innan uppskjutningen var det inte känt exakt när den skulle ske. Det visade sig bli den 23 juli, tidigt på morgonen svensk tid, här kan man se uppskjutningen i efterhand. Tianwen-1 har med sig en sond som kommer att ligga i omloppsbana runt Mars. Dessutom finns en landare och ett obemannat fordon som, om allt går enligt plan, ska undersöka planetens yta. Det blir Kinas första försök att landa på en annan planet.

Även USA passade på att skicka iväg sin Mars-rover Perseverance till planeten. Perseverance uppdrag är bland annat att leta efter tecken på forntida liv och att utforska en geologiskt mångsidig landningsplats. Ombord på Perseverance finns världens första rymdhelikopter, som är solcellsdriven och i drönarstorlek. USA har tidigare sänt upp fyra andra Marsbilar, men det är första gången en helikopter är med ombord. Uppsändningen skedde med hjälp av raketen Atlas V som lyfte från Cape Canaveral i Florida, USA, den 30 juli. Det blev en lyckad uppsändning och nu pågår nedräkningen för när Perseverance kan landa på Mars. Här kan man följa Marsroverns resa i realtid.

En av dem som följer Perseverance färd mot Mars är den svenska forskaren Sandra Siljeström på forskningsinstitutet RISE. Hon är nämligen med i teamet kring Nasas jätteprojekt och ska bidra med sin expertis om var på Mars yta det är bäst att gräva fram prover. Det var i maj som hon valdes ut som en av fem européer att delta Nasas program Mars 2020.

Sandra Siljeström

- Jag följde såklart uppskjutningen under semestern, det känns väldigt roligt att allt gick bra. Nu är det landningen som blir nästa stora spänningsmoment. Den är egentligen svårare än uppskjutningen eftersom man har gjort betydligt färre landningar på Mars än uppskjutningar, säger Sandra Siljeström på RISE.

Samma typ av landning har endast gjorts en gång tidigare med Nasas Marsrover Curiosity. Men hon tror ändå att förutsättningarna för en lyckad landning är goda.

- Konceptet är prövat en gång tidigare. Med Curiosity var det en helt ny typ av landning, men nu är det andra gången och man har utvecklat tekniken med bland annat fler kameror på landningsmodulen.

Under de sju månader det tar för Perseverance att komma fram till Mars pågår nu planeringsarbetet av vilken rutt rovern ska ta på planeten. I det arbetet kan Sandra Siljeström bidra bland annat med sin expertis i att analysera meteoritprover.

- Jag analyserar Marsmeteoriter här på jorden så därför är min kunskap användbar i projektet. Det är delvis mitt ansvar att ge information om vilka typer av prover som behövs, vilket innebär mycket planeringsarbete på kort tid. Dessutom ska jag lära mig att operera och behöver veta hur instrumenten används.

När proverna väl hämtats hem hoppas Sandra Siljeström få ta del av dem för analys, men det är inte säkert att det blir så eftersom det kommer att föregås av en ansökningsprocess. Och det dröjer ett bra tag innan de kan analyseras. Troligen över tio år från det att Perseverance har landat. Sandra hoppas ändå att proverna innehåller indikationer av liv.

- Jag är ju organisk geokemist så jag tittar på prover som innehåller organiska molekyler i stenar. Jag hoppas på ett prov som har flera olika organiska molekyler, vilket hittills inte har varit så lätt att få fram. Men analystekniken går hela tiden framåt. Som astrobiolog hoppas jag också att man hittar ett prov med indikationer på liv. En biosignatur av något slag. Det vore också kul att hitta en aminosyra eller någon annan molekyl som är typisk för liv.

I väntan på proverna arbetar hon vidare med analyser av meteoriter från Mars som landat här på jorden.

- Vi behöver ju utveckla nya metoder för analys om vi ska ta hem prover hit till jorden. Ju bättre vi blir på analys, desto mer kan vi hitta i proverna. Det finns mycket att förbereda på den tiden.

Sandra Siljeström liksom vi på Rymdstyrelsen kommer sitta bänkade i februari när det är dags för landning. 

- Det ska jag absolut göra! Jag väntar med spänning till februari!

WebDewey-kategori
×

WebDewey är ett lexikaliskt beskrivande vokabulär, som klassificerar materialet på ett strukturerat sätt. Varje term har ett internationellt gångbart webdewey-nummer och ett svensk termnamn. Läs mer om svenska WebDewey hos Kungliga Biblioteket.

Rymdbloggen