Hero Image

Ny månbil planeras av Jaxa och Toyota

Biltillverkaren Toyota går ihop med den japanska rymdorganisationen Jaxa för att bygga en ny månbil att använda både på månen men också på Mars. Målet är att ha den klar och rullandes i rymden om cirka tio år.
Jaxa / Toyota
Publicerad
2019-03-25

Den japanska rymdorganisationen Jaxa (Japan Aerospace Exploration Agency) har tillsammans med den japanska biltillverkaren Toyota börjat undersöka möjligheterna att samarbeta för internationell rymdforskning. Mer specifikt planerar de att skapa en bemannad rover som ska kunna köras på månen, och eventuellt även på Mars. Rovern kommer vara av vätgastyp och drivas med bränsleceller och ha en räckvidd på 1 000 mil.

Jaxa menar att bemannade rovrar kommer vara en viktig del av framtida mänskliga månexpeditioner. Man förutser att detta kommer bli aktuellt för 2030-talets rymdforskning och siktar på att sända upp det första fordonet år 2029.

Fordonet befinner sig fortfarande i en idéfas, men Jaxa och Toyota har redan släppt lite detaljer kring rovern. Den kommer vara 6 meter lång, 5,2 meter bred och 3,8 meter hög – en storlek som går att jämföras med två minibussar. Inne i rovern finns en boendedel på 13 kubikmeter, anpassad för två personer, men rymmer fyra personer vid nödfall.

Den största utmaningen med en rymdresa, som Toyota ser det, är som för alla andra – hållbarheten och slitstyrkan hos tekniken. Att skapa bränsleceller som kan stå emot månens eller Mars hårda miljöer är en enorm utmaning. Men Toyota säger samtidigt, att de tillsammans med Jaxa, är villiga att anta denna tuffa utmaning.

Det senaste bemannade fordonet som rullat på månen var Nasas batteridrivna Lunar Roving Vehicle (LRV), också kallad Moon Buggy. Den användes som transportmedel av astronauterna på Apollo-programmets tre sista resor, 1971 och 1972.

Large Image
Nasa

Två amerikanska astronauter tränar på att köra Moon Buggy i en simulerad månmiljö på Kennedy Space Center.

Webdewey-kategori
×

Webdewey är ett lexikaliskt beskrivande vokabulär, som klassificerar materialet på ett strukturerat sätt. Varje term har ett internationellt gångbart webdewey-nummer och ett svensk termnamn. Läs mer om svenska webdewey hos Kungliga Biblioteket.

Rymdbloggen