Bloggen

Så fungerar en gravitationsslunga

´
Publicerad
2017-09-27
Uppdaterad
2018-03-15
Dela artikel:

Solens dragningskraft är svår att fly från. Solen befinner sig i mitten av vårt solsystem och dess starka dragningskraft håller planeterna på plats i sina banor. Det gör att det krävs massor av bränsle för att sända ut rymdfarkoster till de yttersta och innersta delarna av solsystemet. Men det finns ett knep: man kan åka snålskjuts på andra himlakroppar.

Tekniken, som kallas gravitationsslunga, går ut på att åka nära jorden eller någon annan planet, vilket gör att farkosten får ändrad fart och färdriktning som tvingar in den på en ny bana i solsystemet som leder närmare målet. På så sätt kan man spara drivmedel och tid under rymduppdrag.

Gravitationsslungan användes för första gången år 1959 av den sovjetiska sonden Luna 3 och har sedan dess hjälpt massor av rymdfarkoster att nå speciella banor i och på väg ut ur solsystemet. Rosetta använde tekniken fyra gånger för att nå sitt mål, kometen 67P.

 

Om du vill veta mer om den exakta matematiken bakom fenomenet kan du läsa mer på Wikipedia.