Rosetta har studerat kometen 67P, Churyumov-Gerasimenko, och gjort flera spännande upptäckter. Bland annat att kometen har korta men väldigt kraftfulla utbrott. Genom att studera utbrottens variation har forskarna fått nya insikter i hur kometer utvecklas under sin livstid.
Under de tre månader kometen var som närmast solen fångade Rosetta 34 stycken utbrott på bild. Vid utbrotten pyser det ut mer gas och stoft från kometkärnan än normalt. Detta upprepas varje gång kometen roterat mot solens ljus. Fenomenet förekommer ungefär en gång var 30:e timma och utbrotten fångades för det mesta bara på en bild åt gången. Det tyder på att utbrotten har en livslängd som är kortare än intervallen mellan bilderna, vilket är omkring 5-30 minuter.
De bilder Rosetta har tagit visar att det som pyser ut från kometkärnan ser olika ut. Detta har forskare delat in i tre kategorier där en bild visar att strålen är lång, smal och sträcker sig från kometen. En annan visar att den är bred och växer i sidled och den tredje kategorin är en hybrid mellan de andra två. Forskare spekulerar i om dessa kategorier motsvarar olika mekanismer, eller bara olika stadier av en enda process.
En annan viktig fråga är vad som utlöser utbrotten. Det visade sig att drygt hälften inträffade i regioner som motsvarar tidigt på morgonen, där solen började värma upp ytan efter många timmar i mörker. Den snabba förändringen i den lokala temperaturen tros utlösa termiska spänningar i ytan som kan leda till en plötslig sprickbildning och exponering av flyktigt material. Detta material värms snabbt upp och förångas explosivt.
