Nya bilder av potatismånen hero

Nya bilder av potatismånen

Nya bilder av potatismånen
NASA
Publicerad
2015-06-09
Uppdaterad
2018-03-15
Dela artikel:

Saturnus-månen som liknar en potatis. Den fotograferades av rymdsonden Cassini i slutet av maj. Cassini passerade då förbi månen Hyperion för sista gången och passade på att fotografera omgivningen. Bilderna som Cassini tog under förbiflygningen besannar Hyperions rykte som ett av de mest udda objekten i solsystemet.

Hyperion är den största av Saturnus oregelbundna månar. Forskarna tror att den är en kvarleva från en våldsam kollision som krossade ett större objekt i mindre bitar. Månens säregna utseende beror på att den har en ovanligt låg densitet för att vara ett så pass stort objekt. Det indikerar att Hyperion är ganska porös och har ett svagt gravitationsfält. Föremål som slår ner på ytan tenderar därför att trycka ihop månen snarare än att lämna kratrar på ytan som annars är vanligt på andra himlakroppar. Potatisformen besannas av Cassinis bilder från i slutet av maj.

Ombord på Cassini finns ett svenskt instrument, en så kallad Langmuirsond. Den är en del av Radio & Plasma Wave Science (RPWS) instrumentuppsättning. Via den får forskaren Jan-Erik Wahlund och hans kollegor på Institutet för rymdfysik i Uppsala dagligen data från Saturnus.

Om Cassini:
Rymdsonden Cassini ingår i forskningsprojektet Cassini-Huygens som består av farkosten Cassini och landaren Huygens. Den skickades av Nasa, Esa och det italienska rymdorganet Agenzia Spaziale Italiana till Saturnus för att undersöka planeten och dess 31 kända månar under fyra års tid. Cassini väger 2 523 kilo, skickades upp den 15 oktober 1997 och kom fram till sin omloppsbana den 1 juli 2004. På sin knappt sju år långa resa mot Saturnus passerade den bland annat Venus och Jupiter.

Vill du läsa mer?
Här kan du läsa mer om när Cassini skickar hem bilder av Hyperion och se närbilder på Hyperions ovanliga yta.

WebDewey-kategori
×

WebDewey är ett lexikaliskt beskrivande vokabulär, som klassificerar materialet på ett strukturerat sätt. Varje term har ett internationellt gångbart webdewey-nummer och ett svensk termnamn. Läs mer om svenska WebDewey hos Kungliga Biblioteket.

Rymdbloggen