Rymdsonden Rosetta bär med sig ett drygt tjugotal instrument på sin resa till kometen Churyumov-Gerasimenko.
Två av instrumenten är svenska, och ytterligare ett rymmer delar som
tillverkats i Sverige. Tillsammans ska de bidra till att få fram unik
kunskap om hur kometer – en av vårt solsystem allra äldsta och mest
oförändrade himlakroppstyper - är uppbyggda och fungerar.
ICA - Jonspektrometern från Kiruna
De svenska instrumenten är alla placerade ombord på modersonden Rosetta. På ett hörn sitter ICA – Ion Composition Analyzer,
en jonspektrometer som tillverkats på Institutet för Rymdfysik i
Kiruna. Det är ett instrument som designats för att analysera flödet av
laddade (joniserade) partiklar i rymden. Med hjälp av det kan man bland
annat studera rymdväderfenomen som solvinden, den ström av laddade partiklar som ständigt strömmar ut från solen. Även kometer skapar en slags vind, en kometvind
när laddade partiklar pyser ut ur dess kärnor. Tanken är att
rymdfysikerna i Kiruna, bland annat ska använda sin jonspektrometer för
att studera hur de här två jonvindarna påverkar varandra runt
Churyumov-Gerasimenko.
En annan måslättning med den svenska jonspektrometern på Rosetta, är
att man ska kunna jämföra solvindsanalyser från kometen med resultat
från jorden och från tidigare rymdexpeditioner. Liknande svenska
instrument har varit med på resor till planeterna Mars, Venus och
Saturnus. Kartläggningen av hur olika rymdfenomen skiljer sig åt, eller
överensstämmer med varandra i olika miljöer i solsystemet är ett viktigt
arbete. Det utgör en pusselbit i forskarnas försök att förstå hur vårt
solsystem, och därmed även planetsystem runt andra stjärnor fungerar.
Och hur det en gång bildades.
Langmuirproberna – en rymdväderstation från Uppsala
Det andra svenska instrumentet ombord på Rosetta, kallat LAP, använder sig av två så kallade langmuirprober.
De utgör tillsammans vad man skulle kunna likna vid en vanlig
väderstation, fast för rymdbruk. Den är i huvudsak byggd på Institutet
för rymdfysik i Uppsala, men med bidrag från Kungliga tekniska högskolan
i Stockholm, Oslos universitet och Finlands meteorologiska Institut i
Helsingfors.
Precis som en väderstation på jorden kan de svenska langmuirproberna
mäta tryck, temperatur och vindhastighet. Trots att rymden tros bestå
mest av vakuum så är den nämligen inte helt tom. Runt kometen
Churyumov-Gerasimenko finns en mycket flyktig atmosfär, ett tunt moln av
gas, stoft och laddade partiklar som Rosettaforskarna vill få bättre
koll på. Genom att lägga en elektrisk spänning över de små proberna, som
består av varsin drygt golfbollstor titankula på en stång, kan man få
dem att dra till sig de elektrisk laddade partiklarna som finns i molnet
runt kometen. Den här informationen kan sedan skickas hem till jorden,
där den kan användas för att räkna ut hur hög tätheten av laddade
partiklar är på olika ställen runt kometen, och hur snabbt de rör sig.
Med hjälp av langmuirproberna på Rosetta hoppas forskarna till
exempel kunna kartlägga var på kometens yta som utblåset av gaser är som
kraftigast. Det skulle ge ett värdefullt komplement till resultaten
från flera andra av instrumenten som Rosetta burit med sig: Från
kamerorna som tar bilder på kometens atmosfär och yta. Och från den
svenska jonspektrometern som också analyserar Churyumov-Gerasimenkos
atmosfär.
Del i kameran Osiris
Svenska experter har också varit och bidragit till ett av de mest central instrumenten på Rosetta: Kameran Osiris,
som ska ta tusentals högupplösta bilder på Churyumov-Gerasimenkos
atmosfär och yta, medan rymdsonden svävar fram på bara några kilometers
höjd. Kameran är byggd i Tyskland, på Max-Planck-Institut für
Sonnensystemforschung, Katlenburg-Lindau. Men ingenjörer från Uppsala
universitet och det svenska optikföretaget Spectrogon har tillverkat
några av de viktigaste delarna i kameran: Ett flertal optiska filter,
som är en förutsättning för att Osiris ska kunna undersöka kometen i
olika vägländsområden - i princip ta bilder i färg, och inte bara i
svartvitt.
Svensk parabol sköter kommunikationen med jorden
Det är inte bara på forskningssidan som det finns svenska delar på
Rosetta. Till exempel har Göteborgsföretaget RUAG Space Sweden (före
detta Saab Ericsson Space) tillverkat en av de viktigaste delarna
ombord: Den stora parabolantennen som används för all kommunikation med
jorden.
Här kan du läsa mer om de svenska instrumenten:
På Esa:s webbplats kan du läsa mer om de övriga instrument ombord på Rosetta och på dess landare Philae
