Den 20 januari klockan elva ringer väckarklockan för den europeiska kometjägaren Rosetta. Efter snart tio års resa genom rymden är det nu dags att väcka Rosetta som börjar närma sig sitt mål, kometen Churyumov-Gerasimenko.
Kometen är en stor klump av is och smuts från tiden då vårt eget planetsystem bildades. Genom att studera den hoppas forskarna att få svar på grundläggande frågor om hur vårt solsystem en gång kom till. Kanske kan det också bidra till ökad kunskap om hur allt vatten och de biologiska byggstenar som banade väg för liv på jorden en gång kom hit. En av de forskare som ska få ta emot svaren från Rosetta är Anders Eriksson på Institutet för rymdfysik IRF, i Uppsala.
”Det är naturligtvis vansinnigt spännande att få titta in i ett 4,5 miljarder gammalt fornminne. Här får vi chansen att studera något som legat i en frysbox sedan vårt solsystem föddes”
Bild: För att kunna studera kometen riktigt nära kommer Rosetta att skicka ner en liten landare. Källa: ESA–C. Carreau/ATG medialab.
I väntan på att kunna lägga sig i omloppsbana runt kometen har sonden legat i dvala i snart två och ett halvt år för att spara energi. Den 20 januari klockan elva väcks Rosetta ur sitt sovläge. Det blir ett spännande ögonblick. Före uppvaknandet finns det inget sätt att veta om farkosten är vid liv. Även om det inte finns något skäl att tro att något skulle gå fel så är det förstås lite nervöst.
