Temavecka Envisat - Att hitta bästa och säkraste vägen genom isfälten

Att Sjöfartsverket också använder data från Envisat har vi ju fått höra. (Missade du intervjun med Göran Boberg, då ser du den här :) Så vi tog kontakt med Ulf Gullne, chef för isbrytarledningen på Sjöfartsverket. Här kommer våra frågor och Ulfs svar. Tack för att du ställde upp Ulf!
 
- Hur använder sig Sjöfartsverket av data från Envisat?
Framförallt så använder Sjöfatsverket Envisat-bilderna i vårt informations- och ledningssystem IBNet (Ice Breaker Network). Detta system är gemensamt med Sverige, Finland och Estland. I detta system läser vi av isen för att finna den bästa och säkraste vägen genom isfältet. I de besvärliga partierna assisteras fartygen medan där isen är lite lindrigare så dirigerar man fartygen genom att ge dem olika way-points som de skall följa. Detta innebär ju att satellitbilderna är färskvara för vår del när isfältet rör på sig beroende på vindar och ström.

- Hur övervakade man isutbredningen innan det fanns tillgång till satelliter?
Innan vi hade tillgång till satellitbilder så var det helikoptrar stationerade på varje isbrytare som gjorde rekognoscerings flygningar varje dag det var flygväder, helikoptrarna är ju beroende av sikt för att kunna flyga.
 
- Vad skiljer Envisat mot Radarsat, som vi hört att ni också använder?
Skillnaden mellan Envisat och Radarsat är ur vår synvinkel marginell, vi är glada bara att ha tillgång till dem då det innebär att vi får säkrare och mer miljövänlig vintersjöfart då vi kan hitta den lättaste vägen.
 
- Envisat har ju funnits i 10 år, har ni fått data under hela tiden? Hur mycket data blir det ungefär?
Vi har ju inte haft tillgång till Envisat-data mer än de tre senaste åren, så när som på ett fåtal bilder. Numera erhåller vi mer än 300 bilder under en säsong nov-maj.