Nytt astrobiologiskt center i Stockholm

Den 2 september invigdes det helt nya AstroBiology Centre vid Stockholms universitet, ABC SU. Detta ville vi veta mer om så vi ringde Wolf Geppert. Han är docent i fysik vid Stockholms Universitet och hans forskningsämne är molekylär astrofysik.

Vad innebär det att ett centrum för astrobiologi har bildas?
Det fanns redan en forskarskola i astrobiologi vid Stockholms Universitet (SU) sedan 2006. Men nu var planen att ta det hela vidare och inte bara fokusera på utbildning av doktorander utan mer på tvärvetenskapliga projekt och mer samarbeten med andra institutioner som sysslar med astrobiologi. Vi vill även vidga oss lite mer i riktning mot offentlighetsarbete för att göra astrobiologi lite ännu mer populärt.

Astrobiologi är en vetenskap från flera olika ämnen, vilka områden är ni mest inriktade på vid Astrobiologicentrumet?
Vi har för närvarande ett flertal olika styckeområden. Centret involverar forskare från fysik, astronomi, geologi och biologi.

Fysik – är det reaktioner som är viktiga i interstellära moln och planetjonosfärer med fokus på jonreaktioner som kan leda till uppbyggning av livsviktiga molekyler. Också processer som involverar polyaromatiska kolväten och fullerener (fotbollsmolekyler) undersöks.

Astronomi – där fokuserar vi på frågan hur man kan finna liv över astronomiska avstånd och vidare på planetbildning och de processer som är viktiga där.

Geologi – innefattar forskning inom hydrotermala system på havsbotten som kunde vara de ställen där livet först uppstod Också undersöka forskarna där abiotisk bildning av metan.

Biologi – biologerna här hos oss ägnar sig åt forskning om hur man kan använda enzymer för att följa evolutionen av livet.

Vilken typ av data (material) använder ni er av i ert arbete?
På Fysikum gör vi exempelvis astronomiska observationer Vi undersökte t.ex. isotopförhållanden i vissa organiska ämnen som metanol. Från de här isotopförhållandena (i det här fallet kolisotoperna) kan man faktiskt fastställa var de här förbindelserna har bildats.

Vad skulle ni vilja ha tillgång till för material/data t.ex. material från en asteroid eller en komet?
Det finns en hel del uppdrag som är planerade med delvis astrobiologiskt syfte just nu. Exempelvis Rosetta missionen som kommer att utforska kometen Churyumov-Gerasimenko men det finns även spännande missioner på Mars; ExoMars och Mars Sample Return som har en viss astrobiologisk inriktning.

Men terrestrisk observation (observationer här på vår egen planet) är också väldigt betydelsefull, det ska man inte underskatta.  Exempelvis så kommer säkert teleskopet ALMA att leda till en mängd nya upptäckter av molekyler i rymden och också till en stor del ny information om molekyler som vi redan finns i rymden. Allt det här är ju mycket spännande och jag hoppas att projekt med astrobiologisk prägelse kommer att få tid vid teleskopen. Det är ibland mycket svårt att få teleskoptid. Och sedan ligger tyvärr inte astrobiologi och astrokemi alltid på toppen av önskelistan hos urvalskommittéerna. Så där önskar man sig även en liten ändring av attityderna.

Hur ser tillväxten för Astrobiologi som ämne ut i Sverige?
Intresset ökar stadigt. Vi säger ofta att astrobiologi är en relativt ny vetenskap och en ny tvärvetenskaplig satsning. Men faktum är att människan alltid har funderat över en massa astrobiologiska frågeställningar. Exempelvis hur livet på jorden uppstod och om det finns liv utanför jorden och vilket inflytande de kosmiska händelserna har (meteorit- eller kometnedslag) på livets utveckling. Så i den meningen är astrobiologi också en mycket gammal vetenskap.

Vilka andra institutioner samarbetar ni med?
För att samarbeta med andra institutioner i norden har vi skapat ett nordiskt nätverk för astrobiologi. Det nätverket koordineras i Stockholm och sträcker sig över 14 lärosäten i flera nordiska länder och University of Hawai’i som extern partner.

Nordiska Astrobiologinätverket har även blivit en ”Affiliated partner” av NASA Astrobiology Institute som är en mycket stark institution för astrobiologi. Det här nätverket kommer ägna sig åt att både hålla astrobiologiska konferenser och erbjuda sommarkurser för unga astrobiologer. Det är mycket viktigt att samarbeta med andra institutioner. Det finns nästan aldrig all expertis inom ett visst område inom astrobiologi samlad på ett och samma lärosäte utan man måste helt enkelt samla experter från olika håll.

Finns det någon grundkurs i astrobiologi på Stockhoms Universitet?
Vi på SU är väldigt intresserade av att locka fler studenter hit till astrobiologin. Vi har en orienteringskurs i astrobiologi som startar varje år. Den började faktiskt i går. Kursen innehåller förstås föreläsningar men vi går även ut på studiebesök till bland annat forskningsanläggningar. Det ger studenterna en känsla för hur astrobiologisk forskning bedrivs och hur brett området är.

För de studenter som hittills har doktorerat i astrobiologi har det gått mycket bra. Det lönar sig med andra ord att ha någon utbildning som lär oss att titta lite utanför den egna vetenskapliga täppan.