Nu har rymdsonden MESSENGER (MErcury Surface, Space ENvironment, GEochemistry and Ranging) framgångsrikt gått in i sin omloppsbana kring Merkurius. Detta är första gången en rymdfarkost har åstadkommit denna tekniska och vetenskapliga milstolpe i vårt solsystem innersta planet. Uppdraget är att utföra en vetenskaplig undersökning av planeten Merkurius, som både är den minsta och den minst utforskade av planeterna.
Endast en NASA-farkost har tidigare besökt Merkurius, det var Mariner 10 som under 1974 och 1975 tog bilder av planetens kraterfyllda yta.
Nu är det MESSENGERS tur. De kommande veckorna kommer APL-ingenjörer att inrikta sig på att säkerställa att rymdsondens system arbetar bra i Merkurius hårda termiska miljön. Den 23 mars planerades det att instrumenten ombord skulle slås på, och den 4 april inleds uppdragets primära vetenskapsfas.
Mer än hälften av Merkurius yta är oupptäckt. Det beror inte på att NASA inte velat komma dit för ens nu. Vetenskapsmän, forskare och ingenjörer har ägnat nästan två decennier åt att utveckla nya tekniker och utforma en rymdfarkost med förmågan att överleva de extrema förhållanden som råder kring Merkurius.
Många av MESSENGERs grundläggande komponenter är väldigt lika de komponenter som återfinns på andra rymdfarkoster. Men MESSENGER har en unik kvalitet som andra farkoster inte har. Dess struktur byggdes med hjälp av ett kompositmaterial, vilket gör rymdfarkosten relativt lätt. Det används även regelbundet i andra rymdfarkoster, men kompositmaterial aldrig tidigare används för att tillverka ett helt fordon innan MESSENGER.
Bild: Animering av MESSENGER och Merkurius, NASA
