Här på ett snöigt och iskallt Onsala rymdobservatorium/Chalmers har nu alla kommit igång igen på allvar efter jul- och nyårshelgerna: undervisning i nya kurser på Chalmers, seminiarium av Roy Booth i morgon ons 13 jan om MeerKAT teleskopet i Syd-Afrika, Eva Wirström disputerar på fredag 15 jan, observationer med våra två stora radioteleskop, planering av nya konferenser och nya forskningsprojekt.
Några av oss forskar med data från ESA:s rymdteleskop Herschel som sköts upp 14 maj 2009. Herschel observerar infraröd strålning och täcker för första gången alla våglängder från sub-mm till infrarött (55-672 mikrometer). Lägg sedan till att instrumenten är oerhört känsliga och spegeln är den största i rymden någonsin - 3,5 meter - så behöver jag inte förklara att alla astronomer som får använda detta teleskop är otroligt lyckliga och förväntansfulla!! För att ge en uppskattning om Herschels kapacitet kan nämnas att vi som använde Odin satelliten kan få liknande observationer gjorda med Herschel på ca en tiondel av tiden och med ca tio gånger högre känslighet! För att instrumenten ska kunna vara så extremt känsliga är Herschels mottagare kylda till ca -272 grader C med flytande helium. Heliumet räcker i ungefär 3-4 år så det gäller att utnyttja tiden väl. Dessutom har Herschel en bana kring Lagrange punkt 2 i sol-jord systemet (en plats i rymden 1,5 miljoner km från jorden) för att underlätta en låg och jämn temperatur dygnet runt.
Herschel kan både användas för att ta bilder och göra spektroskopi och är därför perfekt för att studera:
- Hur stjärnor och deras planetsystem föds djupt inne i stora, täta och iskalla gasmoln som finns mellan stjärnorna (märk dock att när astronomer pratar om "täta" moln så är de ända bara ungefär lika täta som våra bästa vakuum på jorden!). Vanligt ljus slipper inte ut genom molnet, men det gör däremot infraröd strålning som skvallrar om hur stjärnbildningen går till.
- Hur galaxer bildas i tidiga universum och hur de utvecklas till de galaxer som observeras idag. Det vanliga ljuset rödförskjuts till infraröd strålning när galaxer befinner sig mycket långt bort.
- Observera den kemiska sammansättningen av atmosfärer och ytor hos kometer, planeter och deras satelliter. Kometer betår av sten, grus och is och isen i sin tur består till stora delar av vatten och koldioxid. I denna is pågår en komplex kemi där många stora molekyler bildas (hittills har över 160 molekyler detekterats i rymden).
- Utforska den molekylära kemin i universum.
Flera svenska astronomer på Chalmers & i Stockholm ingår i stora internationella grupper som fått tid för observationer med Herschel i flera forskningsområden.
Läs mer om Herschel på ESA:s hemsida här.
Hälsningar från rymd-carina som är såååå glaaad för att hon får börja forska med Herscheldata :) :)
Bild ovan: Ett snöigt Onsala rymdobservatorium. Inuti radomen ("golfbollen" som är ett "tält") finns vårt 20-m-radioteleskop. Detta teleskop används bland annat för att utföra observationer som kompletterar Herschel observationerna så att rymden signaler kan tolkas så bra som möjligt.
Bild under: Illustration av rymdteleskopet Herschel med jorden i bakgrunden (ESA).
