FD4, d.s.v. fjärde flygdagen, var den intensivaste hittills. Under hela dagen jobbade jag med hopkopplingen av vår MPLM lastmodul Leonardo till Nod-2 på rymdstationen. Först med Tim Kopra, som nu officiellt tillhör Discoverys besättning medan Nicole har övergått till ISS, och sedan med Frank. Det var många sladdar, slangar och annat som skulle både skruvas bort och sättas på plats. Vi var dock klara nästan två timmar före schemat så vi började att föra över saker från Leonardo till ISS på en gång. Jobb som egentligen är för i morgon, men det skadar aldrig att ligga före.
Så inte heller idag blev det många tittar ut över jorden. Jag försökte se Skandinavien under en Europapassage på min förmiddag. Det var natt ute och vi kom upp från sydväst över Medelhavet norra Italien. Po-dalen var mycket lätt att urskilja med massor av ljus, från Turin över Milano ner mot Venedig. Över hela södra Europa var det molnfritt, men vi var för långt bort, eller det var för molnigt, så jag kunde aldrig urskilja hemma i norr. Och sedan hann jag inte med. Som banan ligger passerar vi Europa mest på nattid nu, men jag hoppas det hinner vrida sig tillräckligt så jag får någon dagspassage mot slutet av flygningen.
Såg flera ljusblixtar i ögonen när jag la mig igår, några riktigt kraftiga. Nätterna på Discovery såg jag bara ett par och ganska svaga. Där sov jag på mellandäck i utrymmet mot luftslussen och det är nog en av de mest skyddade platserna mot strålning.
På ISS lever de efter UTC, eller GMT, medan vi på rymdfärjan har MET. Det kan lätt leda till förvirring, men den här gången har vi i alla fall turen att tiderna skiljer sig precis med jämna timmar. Vi startade ju mindre än en minut före midnatt Floridatid, så skillnaden är fyra timmar. Vi behöver inte ens ställa om våra klockor som visade Floridatid, det är mindre än en minut från MET.
Bästa rymdhälsningar,
Christer
