Syftet med programmet
Programmet är uppdelat i två delar:
Teknikutveckling för rymdinfrastruktur:
Innefattar både marksystem och rymdinfrastruktur.
Teknikutveckling för exploatering av rymddata:
Innefattar nyttjande av data från satelliter för exempelvis positionering, navigering, jordobservation och telekommunikation.
Programmet har som mål att stimulera utvecklingen av lösningar som bygger på rymdteknik och rymddata. Det kan handla om allt från avancerade analysverktyg för klimatövervakning till tjänster som förbättrar transport, jordbruk eller säkerhet. Genom att omsätta rymddata till praktisk nytta skapas värde för både samhälle och näringsliv.
Varför är programmet viktigt?
Rymdtillämpningar är en central del av den digitala infrastrukturen i dagens samhälle. Satellitdata används för att förstå klimatförändringar, planera hållbara städer, optimera logistik och mycket mer. Genom att stödja projekt som utvecklar nya sätt att använda dessa data bidrar programmet till att Sverige ligger i framkant inom innovation och teknikutveckling, samtidigt som vår förmåga att möta globala utmaningar stärks.
Vem kan söka?
Programmet riktar sig till företag med driftställe i Sverige. Företagen kan samarbeta med andra företag, lärosäten eller forskningsinstitut, men huvudansvaret för projektet ska ligga hos industrin. Bidragsmottagaren ska vara en juridisk person med giltig F-skatt och organisationsnummer i Sverige. Alla parter ansvarar för att upprätta ett projektavtal som reglerar ansvar och skyldigheter.
Hur ansöker man?
Ansökan görs skriftligt på svenska eller engelska via Rymdstyrelsens ansökningssystem. Den ska följa den mall som finns på myndighetens webbplats i samband med en utlysning och skickas till application@snsa.se. Ansökan får inte överstiga 10 sidor och ska innehålla:
- Projektbeskrivning.
- Budget och finansieringsplan.
- CV för nyckelpersoner.
Vilka projekt kan få stöd?
Rymdtillämpningsprogrammet omfattar projekt som utvecklar nya tjänster, produkter eller lösningar som bygger på rymdteknik och rymddata. Det kan handla om att ta fram innovativa applikationer som använder satellitbaserad information för att skapa samhällsnytta, exempelvis inom miljöövervakning, klimatforskning, jordbruk, transport, energi, säkerhet eller katastrofhantering. Projekten ska bidra till att öka användningen av rymddata i olika sektorer och stärka svensk konkurrenskraft inom rymdtillämpningar.
Programmet stödjer även teknikutveckling som är nödvändig för tillträde till rymden eller för verksamhet i rymdmiljöer. Det kan inkludera komponenter, system eller processer som används i satelliter, markstationer eller annan rymdinfrastruktur. Dessutom omfattas generell teknikutveckling som kan ligga till grund för framtida rymdforskningsprojekt, till exempel nya material, avancerade sensorer eller kommunikationslösningar.
För att vara stödberättigade ska projekten ha en tydlig koppling till rymdteknik eller rymddata och bidra till innovation, samhällsnytta och hållbar utveckling.
Finansiering och bidragsnivåer
Bidragets storlek beror på projektets typ och företagsstorlek. Medfinansiering från företaget är alltid ett krav. Stöd ges enligt EU:s statsstödsregler (GBER) eller som stöd av mindre betydelse (de minimis, upp till 100% finansiering med maximalt 300 000 euro fördelat på tre år).
För industriell forskning gäller en bidragsnivå på mellan 50% och 70% och för experimentell forskning mellan 25% och 45%. Om projektet uppfyller särskilda kriterier, exempelvis faktiskt samarbete mellan företag och forskningsorganisationer eller omfattande spridning av resultat, kan bidragsnivån höjas med 10–15 procentenheter. Genomförbarhetsstudier kan finansieras upp till 70%.
Stödberättigande kostnader
Bidraget kan täcka kostnader som är direkt kopplade till projektet, exempelvis:
- Personalkostnader för ingenjörer, tekniker och stödpersonal.
- Kostnader för instrument, utrustning och byggnader (drift eller avskrivning under projekttiden).
- Kontraktsforskning, konsulttjänster, patent och kunskap som köps in på marknadsmässiga villkor.
- Övriga omkostnader som uppstår som direkt följd av projektet.
Alla kostnader ska kunna styrkas, vara bokförda enligt god redovisningssed och redovisas i den ekonomiska slutrapporten.
