Vanliga frågor och svar om de nationella teknikutvecklingsprogrammen

Här hittar du svar på de vanligaste frågorna om Rymdstyrelsens nationella program för teknikutveckling. Informationen gäller ansökningsprocessen, finansiering, rapportering och praktiska detaljer.
´
Publicerad
2026-05-20
Dela artikel:

Vem kan söka och vilka projekt omfattas?

Vem kan söka bidrag?

Bidragsmottagaren ska vara en juridisk person med driftställe och organisationsnummer i Sverige. Företag ska ha giltig F-skattsedel. Universitet, högskolor och forskningsinstitut kan också söka. Vilka bidragsnivåer som är tillämpliga för olika organisationer skiljer sig från program till program. Läs utlysningstexten noga eller kontakta programansvarig för mer information.

Kan ett konsortium söka?

Ja, det är möjligt att flera organisationer samarbetar i ett projekt. En part måste stå som huvudsökande och är den som får hela bidraget utbetalt från Rymdstyrelsen. Huvudsökande ansvarar för att upprätta avtal med övriga parter om ansvar och kostnadsfördelning.

Varje deltagande organisation bedöms individuellt när det gäller bidragsnivåer. Exempelvis gäller för en genomförbarhetsstudie att ett litet företag kan få upp till 70 % av stödberättigande kostnader, medan ett stort företag kan få upp till 50 %. Om arbetsfördelningen är 50–50 mellan det lilla företag och det stora företaget blir den genomsnittliga stödnivån för projektet 60 %.

Kan man söka för samma projekt i flera program?

Nej, ett projekt kan endast finansieras inom ett program. Däremot kan du söka för olika projekt i olika program.

Ansökningsprocessen

Hur ansöker man?

Ansökan görs digitalt till Rymdstyrelsen. Följ instruktionerna i den aktuella utlysningen och använd de mallar som finns på webbplatsen. Ansökan ska skickas in innan sista ansökningsdag.

Vilka dokument ska ansökan innehålla?

Projektbeskrivning enligt mall.
Ansökningsblankett för aktuellt program.
CV för nyckelpersoner (max två sidor per person) eller ifylld CV-bilaga.

När får man besked om beslut?

Datum för beslut anges i respektive utlysning. Normalt sker besked kort efter ansökningsperiodens slut. Beslut meddelas via e-post till den kontaktperson som angivits i ansökan.

Finansiering och kostnader

Hur mycket finansiering kan man få?

Bidragets storlek beror på programmet och projektets omfattning – det finns ingen fastställd övre gräns. Ansökt belopp ska dock stå i rimlig proportion till projektets omfattning, mål och förväntade resultat. Finansieringsnivån anges i respektive utlysning. Alla bidrag omfattas av EU:s statsstödsregler och ges antingen enligt gruppundantagsförordningen (GBER) eller som stöd av mindre betydelse (de minimis). För de minimis gäller ett tak på 300 000 euro under tre räkenskapsår.

Som jämförelse låg majoriteten av beviljande bidrag för projekt inom de nationella teknikutvecklingsprogrammen under 2025 någonstans i spannet 0,5–5 miljoner kronor. Inom programmen gäller en maximal projekttid om tre år.

Krävs medfinansiering?

Bidraget täcker normalt en del av kostnaderna, och medfinansiering från sökande eller partners är ofta ett krav. Bidragsnivån beror på organisationstyp, projektets karaktär (till exempel industriell forskning, experimentell utveckling eller genomförbarhetsstudie) samt vilket program och vilken utlysning det gäller. 

Vilka kostnader är stödberättigade?

Endast faktiska, styrkta kostnader som uppkommit under projekttiden och är direkt kopplade till projektet. Exempel är personalkostnader, utrustning, kontraktsforskning, konsulttjänster och nödvändiga driftkostnader. Kostnader som en utländsk organisation med fast driftställe i Sverige har ska vara hänförliga till filialens eller driftställets verksamhet för att vara stödberättigande.

Hur ser utbetalningstakten ut?

Utbetalning sker mot faktura efter godkänd rapportering. Rymdstyrelsens budget gäller per kalenderår, vilket innebär att utbetalningarna planeras så att de ryms inom respektive års budgetram. Fördelningen av bidraget över projekttiden beror på projektets längd. Den första förskottsbetalningen omfattar normalt sett mellan 20 procent och 40 procent av det beviljade bidraget och minst 15 procent betalas ut vid godkänd slutrapport. Nedan visas exempel på vanlig fördelning per kalenderår:

Antal kalenderår
Exempel på årsvis fördelning (%)

2
40-60, 
30-70

3
40-40-20, 
30-40-30

4
40-20-20-20,
30-30-20-20

Den totala projekttiden får inte överstiga 36 månader, vilket kan belasta fyra separata årsbudgetar. Hur ofta utbetalningarna sker under året kan överenskommas individuellt mellan varje organisation och ansvarig handläggare på Rymdstyrelsen.

Hur fakturerar vi Rymdstyrelsen för utbetalning av bidrag?

Fakturering ska ske via elektronisk faktura enligt Rymdstyrelsens anvisningar. Detaljerad information om format, adress och vilka uppgifter som måste finnas på fakturan finns under här

Rymdstyrelsen har att förhålla sig till en strikt kalenderårsbudget, vilket innebär att beslut om bidrag under ett visst år endast gäller fram till årets slut. För att säkerställa att utbetalning kan ske inom budgetåret är det viktigt att fakturan inkommit i god tid. Fakturor för bidrag som avser innevarande år ska därför vara Rymdstyrelsen tillhanda senast den 30 november.

Bedömning och kriterier

Hur sker bedömningen av ansökningar?

Ansökningar bedöms utifrån:

  • Teknisk kvalitet och genomförbarhet.
  • Relevans för programmets syfte.
  • Nytta för svensk rymdverksamhet.
  • Kompetens hos projektgruppen. 

Bedömningen görs av Rymdstyrelsen och vid behov externa experter.

Vad gäller för sekretess?

Ansökningar är allmänna handlingar och sekretessprövning görs enligt gällande lagstiftning. Om viss information ska behandlas konfidentiellt måste detta tydligt anges i ansökan. Det ska framgå exakt vilken information som önskas skyddas, eftersom det inte är möjligt att begära sekretess för hela ansökan eller för enskilda sidor.

Vad händer efter att en projektansökan beviljats?

Första steget efter beviljad ansökan är att fylla i blanketten Godkännande av projektvillkor och mejla den till programansvarig. När blanketten har godkänts kan projektet påbörjas och den första fakturan kan skickas till Rymdstyrelsen.

Ni kommer att tilldelas en handläggare från Rymdstyrelsen som ansvarar för att följa projektet under hela dess genomförande. Handläggaren kommer att ta kontakt med er inom kort.

Kan ett beslut överklagas?

Nej, det är inte möjligt att överklaga Rymdstyrelsens beslut i de nationella teknikutvecklingsprogrammen.

Rapportering och projektgenomförande

Vilka rapporter kräver Rymdstyrelsen?

Projekt som beviljas bidrag ska rapportera enligt Rymdstyrelsens riktlinjer:

  • Delrapporter om projektet pågår längre än ett år.
  • Slutrapport inklusive ekonomisk rapport senast tre månader efter projektets slut. 

Mallar för rapportering finns här

Finns det möjlighet till förlängning av projekttiden?

Ja, en förlängd dispositionstid av beviljade bidrag kan godtas i särskilda fall, exempelvis vid förseningar som inte beror på projektet. Kontakta Rymdstyrelsens handläggare i god tid innan projektets slutdatum.

Övriga frågor

Hur hanteras immateriella rättigheter?

Projektresultat ägs normalt av den som genomför projektet. Rymdstyrelsen ställer inga krav på äganderätt, men resultat ska rapporteras och kunna redovisas i projektets slutrapport.

Måste projektet offentliggöras?

Ja, projektets titel, bidragsmottagare och en kort beskrivning publiceras på Rymdstyrelsens webbplats. Detta är en del av myndighetens transparens.

Vart vänder man sig med frågor?

Kontakta Rymdstyrelsen via e-post rymdstyrelsen@snsa.se eller den kontaktperson som anges i utlysningen. 

Finns det andra nationella finansiärer av rymdteknikutveckling? 

Ja. Förutom Rymdstyrelsen finns även andra nationella finansiärer som i olika omfattning kan stödja rymdrelaterad teknikutveckling. Dit hör exempelvis Vinnova, som finansierar forskning och innovation inom avancerad teknik och digitalisering, Energimyndigheten när utvecklingen har koppling till energi och hållbarhet, samt i vissa fall Försvarsmakten eller Försvarets materielverk vid dual use‑tillämpningar. Även Europeiska unionens program, såsom Horisont Europa, kan ses som ett viktigt komplement, ofta i kombination med nationell finansiering.