Klimatförändringarna till följd av den globala uppvärmningen är kanske som allra tydligast under vinterhalvåret – antal dagar per år med snö på marken och sjöis blir färre, och regn och slask under de kallaste månaderna blir allt vanligare även i norra Sverige. Trots detta faller fortfarande stora mängder snö i fjällen, eftersom det naturligt är kallare på hög höjd än på lägre höjd i inlandet och längs kusterna. Hur mycket snö som faller, hur den omfördelas av vinden (snödrev) och förändras genom påverkan av temperatur och fuktighet är viktiga faktorer för att bedöma faran för laviner, och för att beräkna tillrinning av smältvatten till sjöar, vattendrag och vattenkraftsmagasin.

Syftet med det här projektet är därför att utveckla nya sätt att observera snöförhållandena i de svenska fjällen med hjälp av satellitmätningar. Det är specifikt snöförhållanden som är viktiga för lavinfara, vattenkraftsreglering och översvämningsvarningar som är i fokus, även om hur mycket snö det finns är viktigt för annat också. Satellitmätningar har den stora fördelen att de kan se nästan överallt, till skillnad från de manuella mätningar som de befintliga övervakningssystemen i huvudsak består av.

Med hjälp av så kallad radar- eller altimeterteknik är det möjligt att från satelliter mäta avstånd mellan satelliten och jordytan. När det finns snö på marken är detta avstånd kortare än vid snöfria förhållanden, och snödjupet kan därmed beräknas som mellanskillnaden. Beroende på vilken teknik som används representerar mätningarna snödjup eller snömängd (hur mycket vatten som finns lagrat i form av snö). Med hjälp av radarteknik går det även att identifiera var det har inträffat en lavin. Detta är möjligt eftersom snönstrukturen påverkas av de krafter som är i rörelse under en lavin, och det avspeglas i hur radarreflektionerna från snöytan ser ut.

Projektet är ett samarbete mellan två svenska myndigheter, Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut (SMHI) som har som huvuduppgift att förse samhället med information om väder, vatten och klimat och Naturvårdsverket som bland mycket annat ansvarar för prognoser av lavinfaran i de svenska fjällen.  I projektet ingår också företag inom vattenkraftsindustrin med ansvarar för reglering och övervakning av vattenkraftsmagasin, samt forskare från Norge med specialitet inom satellitmätningar av snö.

Snöförhållandena påverkar också tillgången till föda för betande djur, hur marken fryser eller inte (tjälbildning), och såklart för framkomligheten till fots, på skidor eller med olika terrängfordon.  Tillgång till säker information om snöläget i fjällen och hur det kommer utvecklas är därför av stor betydelse för många samhällssektorer och allmänheten i Sverige.