Ministerråd och programkommittéer

Det högsta beslutande organet inom ESA är ministerrådet, som sammanträder vart tredje år. Här beslutar medlemsländerna om inriktning och finansiering för organisationens framtida verksamhet.

Inför ministermötet 2025 har vi en specialsida att läsa mer på.

Utöver ministerrådet finns ett antal permanenta kommittéer där löpande beslut fattas. Här representeras Sverige av Rymdstyrelsen, som i dialog med Regeringskansliet förvaltar det svenska engagemanget i ESA.

Obligatoriska och frivilliga program

ESA:s verksamhet är uppdelad i två typer av program:

·         Obligatoriska program, som alla medlemsländer deltar i i proportion till sin bruttonationalprodukt. Dessa omfattar till exempel ESA:s basverksamhet, teknikutveckling och viss vetenskaplig forskning.

·         Frivilliga program, där länderna själva väljer att delta utifrån nationella prioriteringar. Dessa program omfattar till exempel jordobservation, telekommunikation och bärraketutveckling.

Sveriges bidrag till de frivilliga programmen har historiskt legat under snittet i Europa, men en planerad ökning syftar till att skapa större inflytande och bättre möjligheter för svenska aktörer.

ESA och EU – närliggande men olika

ESA är inte en EU-myndighet, men samarbetet mellan ESA och EU har fördjupats kraftigt under 2000-talet. ESA ansvarar i praktiken för att genomföra många av EU:s rymdprogram, som Galileo (satellitnavigering) och Copernicus (klimatövervakning). ESA:s tekniska expertis och projektledning är avgörande för att dessa program ska lyckas.

Demokratiskt inflytande och förutsägbarhet

ESA:s struktur bygger på transparens, förutsägbarhet och vetenskapligt baserade beslut. Varje medlemsland har rösträtt och möjlighet att påverka – men också skyldighet att hålla sina åtaganden. Det gör ESA till ett stabilt och långsiktigt verktyg för europeiskt samarbete, forskning och innovation.