Den 26–27 november samlades Europas rymdministrar i Bremen för Europeiska rymdorganisationen, ESA:s, ministerrådsmöte, där beslut fattades om Europas rymdsatsningar för de kommande tre åren. ESA säkrade finansiering på 22,1 miljarder euro, motsvarande cirka 243 miljarder kronor, för den kommande treårsperioden. Medlemsländerna beviljade hela summan som begärts, något som sällan sker. Normalt brukar slutbeloppet landa på 90–93 procent av den ursprungliga begäran.
Sverige deltog aktivt i diskussionerna med fokus på att säkra strategiska prioriteringar som ger nationell nytta och stärker framtida kapacitet. Totalt bidrog Sverige med cirka 300 miljoner Euro, cirka 3,37 miljarder kronor över den kommande perioden. Det motsvarar 1,36 procent av den totala budgeten. Vid förra ministerrådsmötet motsvarade Sveriges andel 1,9 procent av totalen, nedgången är framför allt en följd av att andra medlemsländer höjer sina andelar.
– Sverige ser samarbetet inom ESA som en långsiktig investering för att kunna delta i komplexa rymdprojekt som vi inte skulle kunna genomföra på egen hand. Genom vårt deltagande bevakar vi svenska intressen och får möjlighet att påverka den europeiska rymdpolitikens inriktning och prioriteringar, säger Ella Carlsson, generaldirektör på Rymdstyrelsen.
Sverige har bland annat prioriterat en ökning inom vetenskapsprogrammet, vilket ger svensk industri och forskare möjlighet att medverka i framtidens forskningsuppdrag. Dessutom satsar Sverige på utvecklingen av nästa generations navigationssystem, som är svårare att störa ut än dagens system, samt på ESA:s teknikutvecklingsprogram som gynnar små och medelstora rymdföretag.
Under den kommande perioden genomför regeringen även satsningar på nationella rymdprogram för nästan 500 miljoner kronor.
– Fram till nästa ministerrådsmöte 2028 ger de nationella satsningarna stora möjligheter att fortsätta utveckla svensk rymdverksamhet och stärka industrin och akademin på hemmaplan, säger Ella Carlsson.