Bloggen - Rymdteknik

Kommer astronauter att ersättas av robotar?

NASA vill skicka människor till månen under det närmaste årtiondet, men samtidigt konkurrerar världens astronauter mot allt mer avancerad robotteknik. Hur ser framtiden ut för bemannade rymduppdrag?
Artemis spacesuit
NASA
Ämnen:
´
Publicerad
2022-12-02
Dela artikel:

Neil Armstrong tog sitt första steg på månen år 1969, och bara tre år senare lämnande de sista Apollo-astronauterna månens yta. Sedan dess har hundratals astronauter varit i rymden, de flesta på väg mot den internationella rymdstationen.

Faktum är dock att ingen har rest mer än några hundra kilometer från jorden sedan Apollo-programmet avslutades, något som NASA vill ändra på. Med Artemisprogrammet har rymdorganisationen som mål att skicka människor tillbaka till månen. Det första uppdraget inom programmet, den obemannade Artemis 1, är just nu på väg tillbaka till jorden efter sin första testflygning runt månen. Det långsiktiga målet ligger dock bortom månen, med siktet inställt på Mars.

Artemis är en stor satsning som gett den bemannade rymdfarten ett uppsving. Men är det lanseringen av en ny Apollo-era?

Apollo vs. Artemis

Apollo-eran föddes ur rivaliteten mellan två supermakter. Rymdkapplöpningen mellan USA och Sovjetunionen under kalla kriget gjorde det möjligt att rättfärdiga massiva utgifter. I allmänhetens ögon sågs både NASA och Apollo-astronauterna som hjältar; de accepterade höga risker och drev en enorm teknisk utveckling.

Idag ser situationen annorlunda ut. Människor har trots allt redan besökt månen, vilket gör det svårare för allmänheten att greppa den stora monetära satsningen på Artemisprogrammet som hittills kostat runt 30 miljarder dollar.

Det är en utmaning att förmedla den stora nytta som rymdforskningen gör för oss på jorden, och det är möjligt att det krävs en marslandning för NASA att nå samma allmänna engagemang som under Apollo-programmet. Men en sådan resa är varken lätt eller billig.

En dyr dröm

En bemannad tur- och returresa till mars skulle kunna kosta NASA närmare en biljon dollar. Det är en ofattbart stor summa, men den enorma prislappen har sina orsaker.

Kraven på säkerhet för bemannade rymdfärder är mycket högre idag än under Apollo-eran. Mänskligheten har bevittnat de enorma risker som kommer med bemannade rymdfärder, inte minst under de tragiska katastroferna med Challenger (1986) och Columbia (2003). Vid båda tillfällena förstördes farkosten, och hela besättningen omkom.

Problemen med den farkost som NASA använde under dessa uppdrag resulterade i att 14 människor miste livet. Men den hade trots detta redan genomfört 135 lyckade uppsändningar, och hade en felfrekvens på under två procent. En tur- och returresa till Mars skulle med stor sannolikhet ha en långt högre felfrekvens, särskilt med tanke på att uppdraget skulle pågå under två år.

Robotarnas framfart

Det har redan skett en enorm teknikutveckling sedan Apollo-eran, vilket har gjort bemannade rymdresor säkrare. Men till skillnad från 1969 har vi idag också robotteknik som klarar av att genomföra uppdrag med minimal mänsklig inblandning.

Framstegen i robotutforskning är tydlig i den långa rad marsrobotar som har lämnat jorden under de senaste 30 åren. NASA:s senaste marsrover, Perseverance, kan själv köra över stenig terräng utan någon större guidning från jorden. Förbättringar av artificiell intelligens och sensorer gör det dessutom enklare för robotar att själva identifiera särskilt intressanta områden på planeter, och samla in prover som kan återföras till jorden.

Det är möjligt att vi om så lite som tio år kan se robotar genomföra större uppdrag, och till och med byggprojekt, i rymden. Robotuppdrag är både säkrare och billigare än bemannade flygningar, och medan astronauter kräver en välutrustad bas om de ska genomföra konstruktion i rymden kan robotar bo på byggplatsen permanent. Robotuppdrag gör det dessutom möjligt att utforska mer avlägsna platser i vårt solsystem, så som månarna runt Jupiter och Saturnus, som ligger så pass långt bort att bemannade resor blir mycket svåra.

Samtidigt visar historien att utvecklingen av robotteknik inte behöver innebära att människor blir överflödiga, utan gör att de hittar nya roller och flyttar gränserna. 

Kommer människor någonsin att besöka Mars?

Kostnadsskillnaden mellan bemannade resor och robotuppdrag växer sig större under en längre vistelse. En resa till Mars är hundratals gånger längre än till månen, vilket utsätter astronauterna för större risker och gör det mycket svårare att undsätta i en nödsituation.

Det finns såklart många spänningssökare och äventyrare som gärna accepterar höga risker, och vissa har till och med anmält sig frivilliga för en föreslagen enkelresa till Mars. Idag finns det dessutom en stark privat rymdsektor som omfattar bemannad rymdfärd, och det är möjligt att framtidens marsbesök blir av genom privatfinansierade uppdrag som är beredda att acceptera den höga risken.

Fortfarande finns det många saker som robotar inte klarar av, och astronauterna har en fortsatt viktig roll inom framtidens rymdfärd. En bemannad resa till Mars är möjlig, och kanske till och med sannolik, under de närmaste årtiondena. Men vem som står för resan återstår att se.