Bloggen - Astronomi

ARRAKIHS: den lilla satelliten som ska avslöja stora hemligheter

ESA har lanserat ett nytt projekt som ska lösa ett av universums största mysterier. Det lilla teleskopet ARRAKIHS ska utforska mörk materia från en omloppsbana runt jorden, och uppsändningen planeras redan till början av 2030-talet.
En konstnärstolkning av hur det mycket tidiga universum kan ha sett ut.
A. Schaller (STScI)
Ämnen:
´
Publicerad
2022-12-21
Dela artikel:

Mörk materia är en av de mest svårfångade och mystiska substanserna i kosmos. Det är en hypotetisk osynlig materia som fyller stora delar av universum, och tros vara vanligare än synlig materia.

En ny satellit ska nu undersöka detta mystiska fenomen. Den har döpts till ARRAKIHS, ett namn inspirerat av science fiction-novellen Dune. ESA klassificerar det som ett ”snabbt” projekt, vilket innebär att det är mindre, mer fokuserat och har en snävare tidsram än de flesta av ESA:s missioner. Målet är att satelliten ska vara i omloppsbana om mindre än tio år.

Hur observerar man det osynliga?

Eftersom mörk materia inte går att observera ska ARRAKIHS-uppdraget i stället söka efter ljuskällor som är känsliga för mörk materia.

Forskare tror att normal materia, så som stjärnor och galaxer som ger ifrån sig ljus, främst rör sig på grund av påverkan från mörk materia. Man tror att hela galaxer kan flyttas på det sättet, och att galaxernas rörelse är ojämn eftersom mörk materia tros vara ojämnt fördelad över universum.

Den ledande kosmologiska teorin är att all materia i universum bildar ett kosmiskt nätverk. Nätverket består av filament av mörk och synlig materia, med noder där mörk materia finns samlat i större klumpar eller kluster. Dessa noder uppstår där en eller flera filament korsas, och materian är som tätast.

En visualisering av hur galaxkluster och större klumpar av materia kopplas samman av filament. Dessa filament kopplar samman alla galaxkluster i universum.
The C-EAGLE project/Josh Borrow

En visualisering av hur galaxkluster och större klumpar av materia kopplas samman av filament. Dessa filament kopplar samman alla galaxkluster i universum.

I vissa av dessa noder, där filament korsas, tror man att det finns dvärggalaxer. De är små i storlek och ljusstyrka och kretsar kring en värdgalax. En dvärggalax kan bestå av upp till några miljarder stjärnor, vilket är få om man jämför med Vintergatan som innehåller 200–400 miljarder stjärnor.

Om dessa dvärggalaxer rör sig för nära sina värdgalaxer slits de isär av den mörka materians gravitationskraft, vilket lämnar långa strömmar av stjärnor som sveper över stora områden av rymden. Genom att observera dessa tunna slöjor av ljus hoppas forskare kunna räkna ut vilken typ av partikel som mörk materia består av, vilket skulle göra det möjligt att avgöra vilken kosmologisk modell som på bästa sätt förklarar universums dynamiska sammanhållning.