Bloggen - Astronomi

Hjälp forskare att avslöja Rosettas bildhemligheter

ESA vill ha hjälp av volontärer i sin forskning om kometer. Uppgiften är att analysera fotografier, som rymdsonden Rosetta har samlat in, för att ta reda på hur kometer förändras när de färdas runt solen. Är du sugen på att hjälpa till?
Rosetta och komet
ESA/ATG medialab/Rosetta/Navcam
Ämnen:
´
Publicerad
2022-05-13
Dela artikel:

Rymdsonden Rosetta skickades upp i rymden den 2 mars 2004 och färdades i tio år innan den nådde sitt mål, kometen 67P/Churyumov-Gerasimenko. Ombord fanns svenska instrument, som skulle användas för att undersöka en komet i detalj för första gången. Uppdragets mål var att få svar på frågor om hur solsystemet skapades.

Kometen 67P/Churyumov-Gerasimenko är en regelbunden besökare i det inre solsystemet och kretsar runt solen en gång vart 6,5 år.  Det var under en av dessa perioder som Rosetta gick i omloppsbana kring kometen för att studera den närmare.

Mellan 2014 och 2016 cirkulerade Rosetta runt kometen och studerade den på nära håll. Efter halva tiden, i augusti 2015, nådde kometen perihelium – den punkt i dess bana där den befinner sig närmast solen. Då var den 186 miljoner kilometer från solen, och färdades därefter bort från solen igen.   

Komet
ESA/Rosetta/MPS for OSIRIS Team MPS/UPD/LAM/IAA/SSO/INTA/UPM/DASP/IDA

Under Rosettas uppdrag förändrades kometens landskap; stenblock kom i rullning, klippor föll och gropar och mönster av damm bildades. Allt detta fångades på den stora mängd bilder som togs under uppdraget. Genom att studera bilder före och efter ”perihelion” kan forskarna få ledtrådar om vad som händer när solljus värmer det upp is och damm som omger kometens kärna.

Identifiera skillnader mellan bilder

Att kartlägga förändringarna på bilderna är en komplex uppgift. Det mänskliga ögat är bättre på att upptäcka små förändringar mellan bilder än automatiserade algoritmer, beroende på bildspråkets komplexitet. Och det behövs många par ögon för att analysera utvecklingen. Därför ber ESA om allmänhetens hjälp att granska den stora mängd fotografier som tagits av Rosetta.

ESA samarbetar med Zooniverse, världens största plattform för människodriven forskning, om projektet som heter Rosetta Zoo. Volontärer får där jämföra bildpar, en bild före och en bild efter ”perihelion”, som är tagna i samma region. Uppgiften är att identifiera betydande ändringar mellan de två bilderna, markera områdena och uppge vilken typ av förändring det är fråga om.  Det är ett omfattande arbete som ibland kräver att man zoomar in och ut flera gånger eller roterar bilderna för att upptäcka förändringar.

Varje typ av förändring får en etikett, och med hjälp av alla upptäckter kan projektet producera kartor över förändringar och aktiva områden på kometens yta. Resultatet ska ge forskare ledtrådar om hur kometer utvecklas.   

Vem som helst kan använda Rosetta Zoo utan att registera sig eller ladda ner någon app. Det är gratis och man behöver inte heller ha någon vetenskaplig erfarenhet – det enda som behövs är att man har några minuter över för att titta på bilder från rymden. Vill du hjälpa forskarna?  Här hittar du uppdraget:  https://www.zooniverse.org/projects/ellenjj/rosetta-zoo

Zooniverse
ESA/Zooniverse

Genom att utforska kometer lär vi oss om ursprunget till vårt solsystem. Alla kometer som hittills har påträffats av rymdfarkoster har närmat sig solen många gånger och därigenom har deras ursprungliga utseende förändrats.  Ännu har ingen orörd komet påträffats och utforskats, eftersom det är svårt att upptäcka kometer som närmar sig solen för första gången.  

Ny teknik kan ge bild av tidiga solsystemet

Teknikens framsteg kan göra det möjligt. En ny generation kraftfulla teleskop kan upptäcka kometer tillräckligt långt bort, när de är på väg mot solen. ESA driver ett stort rymdprojekt, Comet Interceptor, där en rymdfarkost bestående av en moderfarkost och två dottersatelliter parkeras i rymden nära jorden i väntan på att något intressant dyker upp i utkanterna av solsystemet. Ombord finns två svenska mätinstrument, som ska mäta gaserna som strömmar ut från en komet och hur den påverkas av solvinden.

Comet Interceptor beräknas vara klar för uppskjutning 2029. Tanken är att den ska jaga i kapp kometen och passera på nära håll för att se hur en helt opåverkad kometyta ser ut. Det kan innebära att forskarna för första gången kommer kunna se hur material från det tidiga solsystemet såg ut.