Satelliten Odin sändes upp i februari år 2001 för att samla in viktiga data om ozonlagret och jordens atmosfär. Ursprungligen designades Odin för att gå i bana runt jorden under två år. Men nu, drygt 18 år senare har Odin överträffat alla förväntningar.
- Att Odin klarat sig så länge och bra beror på ett par saker, förklarar Stefan Lundin, projektledare för Odin på OHB Sweden. Odin har inget bränsle som kan ta slut, den är fortfarande hel och solen har varit relativt lugn under den här tiden vilket bidragit till att Odin inte tappat höjd lika fort som befarat.
Att Odin nu gjort 100 000 varv runt jorden är imponerande. Det är en sträcka på över 4 miljarder kilometer, 4 366 813 788 kilometer för att vara mer exakt. Det motsvarar cirka 2,3 miljoner bilresor Ystad – Kiruna, 11 360 resor till månen, 29 resor till solen eller drygt 100 miljoner marathon.
Då förstår man vilken resa Odin har gjort!
Det finns satelliter som varit i drift lika länge, men de är inte så många. Till den gruppen hör bland annat Landsat-7, en fjärranalyssatellit som sändes upp i mars 1999, alltså cirka två år före Odin.
Det här har Odin åstadkommit
År 2002, ett år efter uppsändning, kunde Odin ge oss unika mätningar av ozonhålet över Sydpolen som delade sig i två delar under ett antal dagar. Odin har även gett oss nya mätningar om hur mycket is molnen i troposfären innehåller. Odins insamlade data har också hjälpt till att utveckla nya metoder och förbättrade modeller för att bland annat bedöma ozonförlusten. Under sin långa färd har Odin samlat in långa och unika tidsserier av ozon- och atmosfärsdata vilket har haft stor betydelse för klimatforskningen. Den långa tidsserien gör den insamlade datan mer värdefull ju längre den blir.
