Hero Image

Upplev rymden med japanska avatarer

Bildkälla: ANA Holdings Inc. / Jaxa.
Publicerad
2018-09-13

Ett helt nytt japanskt rymdprogram, Avatar X, ska göra det möjligt att uppleva rymden utan att själv gå ombord på en raket och utsätta sig för alla de risker som en rymdresa innebär. Istället används avatarer, robotar, som gör det möjligt för en person att se, höra, känna och interagera med en avlägsen miljö utan att lämna jorden.

Tekniker som robotik, haptik, AR (augmented reality), VR (virtal reality) och artificiell intelligens används för att möjliggöra att information som upptäcks av avataren kan skickas tillbaka till en operatör på jorden, i realtid.

Med Avatar X-programmet vill man sätta fart på den växande rymdbaserade ekonomin genom att tillhandahålla tjänster och enklare tillgång till rymden. Dessa fysiska avatarer ska göra det möjligt för oss att exempelvis fjärrbygga läger på månen, sköta underhåll av rymdstationer, hjälpa till vid långa rymduppdrag och hjälpa oss att vidare utforska rymden på distans. 

Bakom satsningen står det japanska flygbolaget ANA Holdings (All Nippon Airways), i samarbete med den japanska rymdorganisationen Jaxa, Japan Aerospace Exploration Agency. Under 2018 tas det första steget i och med bildande av Avatar X-konsortiet. Därefter ska man bygga Avatar X LAB@OITA i staden Oita i södra Japan. Det ska bli den första anläggningen avsedd för att testa avatarer ämnade för rymdresor. Under början av 2020-talet panerar man sedan att börja testa tekniken i rymden, i så kallad Low Earth Orbit. Därefter hoppas man kunna implementera Avatar X-tekniken på månen och Mars.

Förutom rymdresor hoppas man även att tekniken ska kunna användas i andra sammanhang där man vill kunna utföra uppdrag på distans, såsom jordbruk, vård och utbildning.

Large Image

Testanläggningen Avatar X LAB@OITA. Bildkälla: ANA Holdings Inc. / Jaxa.

Large Image

Bildkälla: ANA Holdings Inc. / Jaxa.

Läs mer om Avatar X-programmet här.

Webdewey-kategori
×

Webdewey är ett lexikaliskt beskrivande vokabulär, som klassificerar materialet på ett strukturerat sätt. Varje term har ett internationellt gångbart webdewey-nummer och ett svensk termnamn. Läs mer om svenska webdewey hos Kungliga Biblioteket.

Rymdbloggen