Hero Image

Rymddräkt utrustas med ”ta mig hem”-knapp

Den amerikanska astronauten Bruce McCandless svävar helt fritt i rymden.
NASA.
Den amerikanska astronauten Bruce McCandless svävar helt fritt i rymden.
Publicerad
2017-12-15
Uppdaterad
2018-03-15

Att vara ”lost in space” är en mardröm man inte vill att någon astronaut ska behöva uppleva. Under en rymdpromenad är astronauter fästa i säkerhetsvajrar för att inte sväva ut i rymden om de skulle råka tappa greppet. Vid vissa tillfällen skulle det även vara användbart att en astronaut skulle kunna ta sig en längre bit ut från rymdstationen eller en rymdfärja för att exempelvis hämta in en trasig satellit. Men detta är en mycket riskfylld manöver. Om någon komplikation skulle uppstå kan det vara svårt för astronauten att ta sig tillbaka till rymdfärjan igen och mycket svårt, om inte omöjligt, för någon annan i besättningen att rädda personen.


Med det här som bakgrund har ett ingenjörsteam vid Charles Stark Draper Laboratory i Cambridge tagit fram en ny, potentiellt livräddande, uppfinning. De har utvecklat en ny funktion till dagens rymddräkter som säkerställer att ingen astronaut ska glida iväg och försvinna ut i rymden utan möjlighet att ta sig tillbaka. I rymddräktens utrustning finns redan idag små manuella jetmotorer på ryggen som ska kunna förflytta astronauten. Ingenjörerna i Cambridge har arbetet fram en automatisk navigationslösning. Ett system som själv ska kunna hitta tillbaka till rymdfärjan utan hjälp av GPS eller andra navigationssystem som vi är vana att ta hjälp av på jorden. En ”ta mig hem”-knapp helt enkelt.


På bilden ovan kan vi se den amerikanska astronauten Bruce McCandless sväva helt fritt i rymden. Under en rymdresa 1984 tog han sig 100 meter från rymdfärjan utan att vara fäst med säkerhetslina. Han använde då ett litet motorsystem på ryggen, den så kallade MMU, Manned Maneuvering Unit, för att ta sig runt i rymden.

Webdewey-kategori
×

Webdewey är ett lexikaliskt beskrivande vokabulär, som klassificerar materialet på ett strukturerat sätt. Varje term har ett internationellt gångbart webdewey-nummer och ett svensk termnamn. Läs mer om svenska webdewey hos Kungliga Biblioteket.

Rymdbloggen