Bloggen

Hur blir en väderprognos till?

Information från satelliter hjälper oss att förutspå vädret.
SMHI/Eumetsat
´
Publicerad
2016-04-06
Uppdaterad
2018-03-15
Dela artikel:

Hur går det egentligen till när en väderleksrapport tas fram? Och hur stor hjälp har meteorologerna av rymden i det här arbetet? Vi bestämde oss för att ta reda på fakta och kontaktade därför SMHI för att lära oss mer.


När SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, tar fram en väderprognos används information som hämtas från både markstationer på jorden, flyg och båtar men också från satelliter i rymden. Man samlar då in väderdata såsom vind, temperatur och lufttryck. Dessa data bearbetas i en superdator och meteorologer styr därefter vilken modell som är lämpligast att använda för att räkna ut nästa prognos.





 




Bild: Så här ser processen med att ta fram en väderprognos ut.


Källa: SMHI


Satelliter spelar stor roll i arbetet med prognoserna. De är som ögon i rymden. Med hjälp av ett flertal instrument ombord studerar de stora havs- och landområden och samlar in information. Man använder sig av två olika typer av satelliter. Geostationära satelliter som befinner sig över ekvatorn och står stilla relativt jordytan. De täcker av samma yta hela tiden och ger regelbunden information. Den andra sorten kallas polära satelliter. De roterar i en bana som sveper över polerna med en omloppstid av ca 100 minuter.


Att med sådan här information kunna beskriva hur vädertillståndet ser utgör stommen i väderprognosen.


- Och här spelar satellitdata en allt mer betydande roll, berättar Adam Dybbroe, satellitexpert på SMHI.


Under de senaste decennierna har prognoserna blivit allt bättre och mer pålitliga. Detta beror dels på tillgången av en stadigt ökande datorkraft, dels på tillgången av satellitdata.


Kan man göra en prognos helt utan satelliter?


 - Ja, man skulle kunna göra prognoser utan satelliter, men de skulle bli märkbart sämre! Man har bland annat lagt ner en del konventionella observationer från marken som en följd av att man idag förlitar sig mer och mer på satellitdata, förklarar Adam Dybbroe.


Idag finns flera olika satelliter som kan hjälpa oss att analysera vädret. SMHI använder bland annat de europeiska satelliterna METEOSAT. Det är en grupp europeiska geostationära vädersatelliter som fotograferar ett och samma område dygnet runt, vilket täcker hela Europa. De ger oss information om bland annat molnighet, fuktighet samt sjö- och havsytetemperaturer. Här kan du läsa mer om de satelliter som SMHI använder sig av.