Sverige står inför den största förändringen av regelverket för rymdverksamhet på flera decennier. När den nuvarande rymdlagen infördes på 1980-talet dominerades rymdverksamheten av statliga aktörer. I dag växer den svenska rymdsektorn snabbt. Privata företag spelar en allt större roll och ny teknik skapar nya möjligheter. För att möta utvecklingen pågår arbetet med en ny svensk rymdlag, som föreslås träda i kraft den 1 juli 2027.
Arbetet med att ta fram den nya lagen har pågått i flera år. Regeringen tillsatte 2020 en utredning för att se över det befintliga regelverket. Utredningens förslag presenterades året därpå och har sedan dess beretts vidare.
– Den nuvarande rymdlagen är världens äldsta som fortfarande är i kraft. En av de största utmaningarna är att lagen är väldigt översiktlig. Den säger att det krävs tillstånd för att bedriva rymdverksamhet, men ger inte särskilt mycket vägledning om vilka krav som måste vara uppfyllda för att ett tillstånd ska beviljas. Det kan skapa osäkerhet och oförutsägbarhet, säger Rymdstyrelsens verksjurist Nicklas Vabi.
Syftet med den nya lagen är att skapa ett regelverk som är anpassat till dagens och framtidens rymdverksamhet. Bland annat föreslås tydligare regler för den som vill bedriva rymdverksamhet.
– Det kanske viktigaste med den nya lagen är att den skapar större förutsägbarhet. Den som vill bedriva rymdverksamhet i Sverige ska i högre utsträckning kunna förstå vilka krav som gäller och vad som förväntas av verksamheten, säger Nicklas Vabi.
Rymdstyrelsen får en ny roll
I dag tar Rymdstyrelsen emot och bereder ansökningar om tillstånd för rymdverksamhet innan de lämnas vidare till regeringen för beslut. Enligt förslaget ska Rymdstyrelsen i de flesta fall både handlägga ansökningar och fatta besluten.
– Det innebär kortare beslutsvägar och en mer sammanhållen process, säger Nicklas Vabi.
Som en del av förberedelserna bygger myndigheten nu upp en tillstånds- och tillsynsverksamhet. Arbetet handlar om att utveckla processer, kompetens och arbetssätt för att kunna fullgöra uppdraget när den nya lagstiftningen träder i kraft.
– Den nya lagen innebär att Rymdstyrelsen får de befogenheter som normalt finns inom modern tillsynsverksamhet, exempelvis möjligheter att utfärda förelägganden och andra åtgärder. Det ger bättre förutsättningar att följa upp att lagen efterlevs, säger Nicklas Vabi.
När lagen träder i kraft innebär det inte bara nya regler. Den markerar också ett nytt kapitel för svensk rymdverksamhet, där Rymdstyrelsen får en central roll i arbetet med tillstånd, tillsyn och utvecklingen av en långsiktigt hållbar rymdsektor.
– Den nya rymdlagen är efterlängtad. För verksamhetsutövarna handlar det om att få tydligare spelregler, och för myndigheten handlar det om att få de verktyg som krävs för att utöva tillståndsprövning och tillsyn på ett modernt och effektivt sätt, säger Nicklas Vabi.