Rysslands invasion av Ukraina påverkar oss alla. För det internationella rymdsamarbetet innebär det konsekvenser direkt på svenska projekt men även projekt där Sverige på olika sätt har deltagande forskare eller bidragit med vetenskapliga instrument.
Sveriges nästa forskningssatellit Mats (Mesospheric Airglow/Aerosol Tomography and Spectroscopy) var planerad att sändas upp från den ryska rymdbasen Vostotjnyj i östra delen av landet senare i år. Nu har de planerna stoppats.
– Vi kommer under nuvarande omständigheter inte att skjuta upp Mats från Ryssland. Anledningen till att vi hade valt en rysk uppskjutning är att Ryssland har säkra raketer, men vi bestämde för en vecka sedan att titta på andra alternativ, säger Anna Rathsman, generaldirektör för Rymdstyrelsen.
Mats är en svensk forskningssatellit som ska undersöka vågor i de övre delarna av atmosfären och deras inverkan på jordens klimat. Från sin bana i rymden kommer satelliten studera variation i ljuset som syreatomer avger vid 100 kilometers höjd, samt strukturer i atmosfärens högst belägna moln. Data som Mats samlar in kommer att fylla en viktig lucka i förståelsen av hur atmosfären fungerar.
Sverige är också involverat i den europeisk-ryska expeditionen Exomars, som även den hade planerad uppsändning under året. Denna uppsändning blir nu med all sannolikhet inte av, detta meddelade den europeiska rymdorganisationen ESA i måndags, den 28 februari.
– Det är helt otänkbart under rådande omständigheter att förbereda för uppskjutning från Ryssland. Det är lagt på is, säger Anna Rathsman som också är ordförande för ESA Council, ESA:s högsta råd. Mycket av den infrastruktur som finns i rymden, när det gäller positionering, kommunikation och jordobservation, är inte rysk, så det rullar på ändå. Samtidigt blir mycket försenat. Ryssland är duktigt på att bygga raketer, på uppskjutning och på en del forskning. Så det är klart att projekt påverkas en hel del.
Rymden har historiskt varit ett fredat område. Sedan Rymdfördraget uppkom 1967 under rymdkapplöpning mellan USA och Sovjetunionen har de fredliga avsikterna respekterats. Rymdfördraget säkrar att rymden enbart ska användas till fredliga syften och att ingen nation ska kunna göra territoriella anspråk, eller placera kärnvapen, i rymden eller andra himlakroppar än jorden. Även under kalla kriget fanns ett rymdsamarbete mellan öst och väst. Vår förhoppning är att dessa fredliga avsikter fortsätter att eftersträvas även framöver.