Vid ESA:s ministerråd i Paris den 22 och 23 november beslutade ministrarna från ESA:s medlemsstater, associerade stater och samarbetsstater hur de kommande fem årens budget för rymdeuropa ska se ut. Så även Sveriges representant tillsammans med Rymdstyrelsen som är ansvariga för nationens medlemskap i ESA.
Ministrarna bekräftade att Europas oberoende tillgång till rymden är avgörande för att säkra de fördelar som rymden medför för livet på jorden, bland annat genom övervakning och begränsning av klimatförändringar, säker kommunikation och navigering under europeisk kontroll samt snabba och motståndskraftiga reaktioner på kriser.
Genom att engagera sig i framtida rymdforskning har Europa också åtagit sig att främja vetenskaplig förståelse, förverkliga sin potential och behålla sin kompetens för kommande generationer. ESA arbetar för att se till att viktiga rymdbaserade tjänster är säkra och att jordens omloppsbana förvaltas på ett ansvarsfullt sätt.
Josef Aschbacher, ESA:s generaldirektör, sade vid mötet att:
- När vi står inför ekonomiska svårigheter är det viktigt att investera klokt i branscher som skapar arbetstillfällen och välstånd i Europa. Genom denna investering bygger vi ett Europa vars rymdplanering speglar dess politiska och framtida ekonomiska styrka. Vi stärker rymden i Europa och inleder en ny era av ambitioner, beslutsamhet, styrka och stolthet. Klimat och hållbarhet kommer att förbli ESA:s högsta prioritet, vår vetenskap och utforskning kommer att inspirera nästa generation och vi ska bygga en plats där europeiska rymdföretag blomstrar.
Klimatet
Ministrarna enades om att avsätta 2,7 miljarder euro till ESA:s jordobservationsprogram.
Detta inkluderar finansiering av FutureEO, ESA:s program för forskning och utveckling inom geovetenskap, som bland annat främjar innovativa sätt att använda jordobservationsdata.
Det togs också beslut att vidareutveckla och stärka rymddelen i det europeiska jordobservationsprogrammet Copernicus. Även Aeolus-2 projektet för att mäta globala vindhastigheter och förbättra väderprognoser, stärka övervakningen av nya viktiga klimatvariabler och stödja klimatåtgärder fick stöd.
Grönt ljus fick även ESA:s nästa jordobservationssatellit Harmony, vars mål är att tillhandahålla nya data för att besvara viktiga frågor om dynamiken i hav, is och land, som har en direkt inverkan på riskövervakning, vatten- och energiresurser, livsmedelssäkerhet och klimatförändringar. Samt MAGIC, en satellit som med hjälp av gravitation kommer att observera vattenmängden i hav, istäcken och glaciärer för att bättre förstå förändringar i havsnivåerna och för att förbättra vattenförvaltningen.
Utforskning av rymden
Med 3,2 miljarder euro avsatta för det vetenskapliga programmet genomför ESA uppdragen i sitt Cosmic Vision-program och förbereder samtidigt det nya rymdvetenskapsprogrammet Voyage 2050, som definierar den breda visionen för ESA:s vetenskap för 2035-2050.
Under 2023 kommer de två megaprojekten Juice och Euclid sändas upp i rymden. Juice kommer att utforska Jupiter och dess oceanbärande isiga månar och undersöka var liv kan ha bildats någon annanstans i solsystemet. Euclid kommer att kartlägga en stor del av universum och observera miljarder galaxer under tio miljarder år av kosmisk tid för att avslöja hemligheterna bakom den mystiska mörka materian och den mörka energin som tillsammans utgör 95 procent av universum.
ESA kommer även att fortsätta utvecklingen av rymdteleskopen Plato och Ariel, som ska sändas upp 2026 respektive 2029.
Ett väldigt spännande projekt som även det fått stöd är Comet Interceptor, ESA:s innovativa uppdrag som består av tre rymdfarkoster vilka kommer bli de första att besöka en interstellär komet som precis börjat sin resa in i det inre solsystemet.
Jorden, månen och Mars
Utforskning av rymden erbjuder en unik kombination av banbrytande vetenskap, teknisk innovation och inspiration för nästa generation. Ministrarna godkände 2,7 miljarder euro för nästa fas av Terrae Novae, ESA:s nya rymdforskningsprogram med fokus på tre destinationer: låg omloppsbana runt jorden, månen och Mars.
Ministrarna beslutade att förlänga det europeiska deltagandet i den internationella rymdstationen fram till 2030, vilket gör det möjligt för ESA:s astronauter att fortsätta arbeta i omloppsbana runt jorden ombord på Europas forskningslaboratorium Columbus.
Nästa destination är månen och den viktigaste nya beståndsdelen som godkändes är Europas stora logistiska landare, Argonaut, som kommer att kunna skicka vetenskapliga nyttolaster och last till månen rutinmässigt under hela 2030-talet. Ministrarna enades också om att inleda arbetet med nästa omgång europeiska servicemoduler. Dessa delar förstärker Europas roll inom Artemis-programmet, inklusive tre ESA-astronauters flygningar till den kommande månbasen.
När det gäller utforskning av Mars fattades beslutet att bygga en europeisk landare som ska ta strövaren Rosalind Franklin till Mars yta för att undersöka om det fanns liv i de gamla sjöarna på den röda planeten.
Nästa steg bekräftades också för ESA:s samarbete med NASA om Mars Sample Return, en djärv plan för att för första gången skicka tillbaka fysiska prover från en annan planet. Efter att konstruktionsarbetet nyligen avslutats kommer den fullständiga utvecklingen av delar till missionen att färdigställas av ESA. De första proverna från Mars har nyligen samlats in av NASA:s strövare Perseverance.
Läs mer om alla områden på ESA:s webbplats
De svenska bidragen
I detalj hur Sverige valt att fördela sina medel över ESA:s olika frivilliga program har vi publicerat på den här sidan: Sveriges bidrag vid CM22.