Hur påverkar extremväder växternas globala upptag av koldioxid?
Extrema väderhändelser som värme- och köldvågor, kraftig nederbörd, torka eller stormar har ökat de senaste decennierna med en stark påverkan på både miljö och de mänskliga samhällena.
När dessa extrema väderhändelser blir vanligare och allvarligare är det avgörande att förstå ekosystems motståndskraft för att stå emot och återhämta sig från dem. Om ekosystemet försvagas till följd av en extrem väderhändelse kan ett motståndskraftigt ekosystem återhämta sig till det ursprungliga tillståndet inom kort. Däremot påverkas ett icke-motståndskraftigt ekosystem allvarligt, vilket leder till förlängda återhämtningstider eller till och med hindrar det från att återgå till sitt ursprungstillstånd.
Att öka förståelsen för ekosystems motståndskraft mot extrema väderhändelser är därför avgörande för att vägleda hur vi bör bruka ekosystem, samt hur vi bäst bevarar dem i tider med ett ökat antal extremväderhändelser.
Inom detta projekt planerar jag att kartlägga ekosystems motståndskraft mot extremväderhändelser globalt med hjälp av satellitbaserad fjärranalys. Satelliter ger en unik fördel i det att de erbjuder en möjlighet att övervaka hela vår planets yta. Detta gör det möjligt att studera extrema väderhändelsers inverkan på ekosystem över stora områden och över en längre tidsperiod. En av de viktigaste fördelarna är att vi kan fånga förhållanden före, under och efter de extrema väderhändelserna, vilket ger en helhetsbild av hur ekosystem påverkas av händelsen.
Vi ska använda uppskattningar av ekosystems produktivitet baserade på satellitdata och se hur dessa förändrades vid tillfällen med extremväder för att uppskatta ekosystemens motståndskraft mot olika extremväderhändelser. Dels ska vi undersöka hur mycket produktiviteten förändrades under en händelse, men även uppskatta hur lång tid det tar för ekosystemet att återhämta sig till samma produktivitetsnivå som innan händelsen.
Vi ska även kvantifiera hur ekosystemens produktivitet förändrades globalt beroende på olika extremväderhändelser för att studera extremväderhändelsernas påverkan på det globala kolets kretslopp.
Ekosystembaserade strategier för begränsning av och anpassning till klimatförändringar är tänkta att förbättra ekosystemens motståndskraft mot extremväderhändelser, samtidigt som de ger fördelar även för biologisk mångfald och övriga ekosystemtjänster.
Genom att skydda och återställa naturliga ekosystem kan vi utnyttja deras inneboende motståndskraft för att bättre motstå effekterna av extrema väderhändelser. Exempel på sådana begränsningsstrategier är hållbart skogsbruk, återställande av våtmarker, återvildning och jordbrukssystem som integrerar grödor med träd.
Ytterligare ett syfte med detta projekt är att studera dessa ekosystembaserade strategier för begränsning av och anpassning till klimatförändringar för att se hur effektiva de är när det gäller att öka ekosystemens motståndskraft mot extremväderhändelser.
De resultat och de kunskaper vi kommer att få under detta projekt kommer att öka vår förståelse för det globala kolets kretslopp samt för de processer som driver klimatreglering, och därmed öka vår förmåga att förutsäga hur jorden påverkas av förändringar i miljön och klimatet.
Detta ökar möjligheterna att fatta välgrundade beslut i förhållande till flertalet av FN:s mål för hållbar utveckling.