Vintergatan - hur kom den till och hur har den utvecklats?

Sedan 2014 håller ESA:s rymdmission Gaia på att kartlägga stora delar av vår hemmagalax, Vintergatan. Positioner, egenrörelser och avstånd av stjärnor är det som Gaia är bäst på (s k astrometri). Tack vare ytterligare tre instrument omboard Gaia får vi dessutom astrofysikalisk information beträffande de objekt som Gaia analyserar, totalt 1.2 miljarder stjärnor.

Den information Gaia:s spektrometrar samlar in måste kombineras med markbaserad data för att optimera den astrofysikaliska interpretationen. ESO:s Gaia-ESO Survey (2011-2016), det största observationsprogrammet någonsin vid ett teleskop av 10m-klassen, kan levererar dessa data.
Vi samarbetar med andra forskningsgrupper runtom Europa för att definera den bästmöjliga datasatsen för Gaia:s astrofysikaliska kalibrering. Denna ska användas för att säkerställa att Gaia:s stjärnparametrar är väldefinerade, både vad gäller precision och exakthet. En sådan kalibrering är nyckeln till att foga samman Gaia-data med de stora markbaserade surveyn som genomförs eller är planerade världen över.

Diarienummer
147/15
Projektledare
Andreas Korn
Lärosäte
Uppsala universitet
Typ av bidrag
New PhD position
2016
681 kkr
2017
700 kkr
2018
729 kkr
2019
768 kkr
Total
2 878 kkr