
Uppdraget
Under 1960-talet var USA involverade i en rymdkapplöpning med Sovjetunionen. Att ta sig till månen var då mer politiskt än det var vetenskapligt. Till skillnad från de korta Apollo-besöken kommer man under Artemisprogrammet försöka etablera en mer kontinuerlig närvaro vid månen med längre uppdrag, byggandet av månbaser och en station i omloppsbana runt månen. Ett annat mål är att utveckla nödvändiga färdigheter och teknik som krävs för att ta sig längre ut i rymden, till Mars och vidare.

De två olika uppdragen Apollo 11, som först satte människor på månen, och Artemis 4 som åter kommer sätta människor på månen, hade snarlika farkoster där det främst skiljer i över 50 år av teknikutveckling. Båda rymdkapslarna är konstruerade i flera moduler: besättningsmodul, servicemodul och för Apollo 11 även en landare. Till skillnad från Apollo ska Artemis docka med rymdstationen Lunar Gateway och där väntar landaren Starship, utvecklad av företaget SpaceX.

Saturn V (fotad till höger) var den enorma raket som användes under Apolloprogrammet. Vid tidpunkten den kraftigaste raketen som någonsin lyckats flyga. Space Launch System (SLS, illustrerad till vänster) är raketen som ska användas under Artemis. De båda raketerna är snarlika varandra. Runt 100 meter höga och väger cirka 3000 ton. SLS är dock 15 % kraftigare och kommer kunna skicka mer än 46 ton till månen. Det motsvarar 18 genomsnittliga stadsjeepar.

Mycket har hänt med tekniken på 50 år. Till skillnad från Apollos kontrollpanel (överst) har Orion-kapseln en sober tre-skärms design och betydligt färre knappar. Orions datorer räknas vara cirka 20 000 gånger snabbare än datorn som styrde Apollofarkosterna och minneskapaciteten är hela 128 000 gånger större.

Artemis månlandare blir den sjunde som landar på månen, efter Apollo 11, 12, 14, 15, 16 och 17. Artemis kommer att landa på månens sydpol och till skillnad mot Buzz Aldrin och Neil Armstrong, som endast tillbringade 21 timmar och 36 minuter på månen, är planen att Artemis astronauter ska tillbringa upp till en månad på ytan. Artemis III kommer även att gå till historien som den första gången en kvinna sätter foten på månen. Kanske blir det svensk-amerikanskan Jessica Meir.