Hero Image
ESA/ATG medialab
Upptäck rymden

Rymdteleskopet CHEOPS

CHEOPS

CHEOPS (CHaracterising ExOPlanets Satellite) är ett europeiskt rymdteleskop som ska användas för studier av exoplaneter (planeter som kretsar kring andra stjärnor). Uppskjutningen är planerad till slutet av 2019.
ESA
Publicerad
2019-10-11

Snabba fakta

Namn: CHEOPS - CHaracterising ExOPlanets Satellite

Organisation:  Europeiska rymdorganisationen (ESA) och Swiss Space Office  samt ett konsortium lett av Center for Space and Habitability vid Berns universitet, Schweiz och med deltagande från: Belgien, Frankrike, Italien, Portugal, Spanien, Storbritanien, Sverige, Tyskland, Ungern och Österrike.

Storlek: Cirka 1,5 meter i form av en kub. Väger cirka 290 kg. Teleskopet är 30 centimeter i diameter.

Uppsändning:
 Slutet av 2019 från Europas rymdbas i Kourou, Franska Guyana. 

Omloppsbana: 
Solsynkron på 700 kilometers höjd

Livslängd:
 3,5 år (mål 5 år)

Svenska forskargrupper: Chalmers, Stockholms universitet och Lunds universitet

Bygger och levererar: Airbus Defence and Space

Kostnad: 50 miljoner euro

Uppdraget

CHEOPS uppdrag är att lära mer om redan upptäckta exoplaneter.Teleskopet mäter 30 cm i diameter och har ett ultrakänsligt instrument som ska mäta stjärnors ljus med en hittills oöverträffad känslighet. Forskare på Stockholms universitet, Chalmers tekniska högskola och Lunds universitet har arbetat med förberedelser sedan 2011. Cheops kommer framför allt mäta planeternas storlek väldigt exakt och även lära oss mer om stora planeters atmosfärer och söka efter månar och ringar kring exoplaneter.

De svenska forskarna har på olika sätt bidragit till projektet. Dels har forskare vid Stockholms universitet skapat simuleringar av dataflödet mellan satelliten, då den är i omloppsbana, och mottagningsstationen på jorden. Utöver det har de skapat en stjärndatabas som beräknar alla stjärnor som kommer synas i bakgrunden av varje observerad stjärna CHEOPS riktar in sig på. På Chalmers har forskare arbetat med algoritmer som hittar och analyserar planetpassager. 

Large Image
ESA

Med hjälp av ultrahög precisionsmätning av stjärnans ljus kan CHEOPS mäta hur en exoplanet passerar sin stjärna. CHEOPS mäter då minskningen av stjärnans ljus när en planet passerar i siktlinjen mellan stjärnan och oss på jorden. Minskningen av stjärnans ljus ger direkt information om planetens storlek relativt sin stjärna. En noggrann bestämning av storleken är väldigt viktig när man beräknar planetens medeltäthet.

Satelliterna CoRoT och Kepler har tidigare framgångsrikt observerat hundratusentals stjärnor på en liten del av himlen under lång tid. Men tyvärr har man framför allt hittat planeter vars moderstjärnor är väldigt ljussvaga. Detta omöjliggör uppföljningsobservationer med markbaserade teleskop som använder radialhastighetsmetoden. Denna metod mäter hur planeten påverkar stjärnans hastighet i synlinjen vilket är ett mått på planetens massa relativt sin stjärna, medan transitmetoden mäter planetens storlek. En kombination av dessa båda metoder ger information om fler viktiga parametrar, t ex täthet, som visar vad planeten består av (gas, vatten, sten, järn), vilket är en särskilt viktig egenskap när man letar efter jordlika planeter.

I motsats till CoRoT och Kepler är Cheops syfte inte att upptäcka nya exoplaneter, utan att mäta egenskaper hos redan kända exoplaneter. Eftersom man alltså redan vet stjärnornas positioner, och inte är låst mot ett enda område, kan Cheops observera ljusstarka stjärnor som finns spridda över hela himlen. En stjärna i taget kommer att observeras med en precision av uppmätt radie på mindre än 10 procent.

Resultaten från CHEOPS kommer att öka vår förståelse om speciellt små planeter med storlekar mellan Jorden och Neptunus och hur olika typer av exoplaneter bildas och utvecklas. 

Fler rymdprojekt med exoplaneter i fokus

Den  övre raden visar projekt dedikerade till forskning om exoplaneter. Den undre raden är projekt som bland annat kan lära oss mer om exoplaneter men som också kan göra mycket mer. 

Large Image
Esa

PLATO

PLAnetary Transits and Oscillations of stars. Planerad uppskjutning 2026, kommer använda transitmetoden för att utföra en stor avsökning efter exoplaneter och kommer även observera moderstjärnorna med asteroseismologi. Plato kommer för första gången kunna hitta jordlika planeter i jordlika banor kring solliknande stjärnor.

Läs mer om PLATO här

ARIEL

Atmospheric Remote-sensing Infrared Exoplanet Large-survey. Planerad uppskjutning 2028. Ska observera utvalda exoplaneters atmosfärer med passagemetoden och studera planeternas kemiska sammansättning och termiska strukturer.

Läs mer om ARIEL här

Mera skrivet om CHEOPS

Blogg: CHEOPS kan lära om om vattenplaneten K2-18b

Blogg: Rymdteleskopet CHEOPS har fått uppskjutningsdatum

Blogg: Svensk forskare om arbetet med CHEOPS

CHEOPS på Wikipedia

Forskningsprojektet "Exoplaneter från rymden - CHEOPS och PLATO" vid Chalmers tekniska högskola

Institutionen för Rymd-, geo- och miljövetenskap, Chalmers tekniska högskola

Institutionen för astronomi på Stockholms Universitet

Institutionen för astronomi på Lunds Universitet

Artikel om exoplaneter och CHEOPS i Forskning och framsteg nr 10, 2019

Artikel i Populär astronomi om exoplaneter, cheops och plato, 2017

Mer om exoplaneter

Carina Persson från Chalmers berättar mer om CHEOPS

Carina Persson, docent i astrofysik på Chalmers, berättar om jakten på jordlika planeter som kan hysa liv. Inspelningen är gjord under Bokmässan i Göteborg 2019 på Forskartorgets scen.

Lär dig mer om rymden