Hero Image
Nasa
Upptäck rymden

Internationella rymdstationen ISS

Konstant bemannad sedan år 2000

400 kilometer ovanför jorden ligger den internationella rymdstationen ISS i omloppsbana runt jorden. Stationen började byggas 1998 och har varit konstant bemannad sedan år 2000.
Publicerad
2018-03-06
Faktagranskad av:
Kristine Dannenberg, handläggare
Dela artikel:

ISS är ett unikt projekt på många sätt. Stationen ägs gemensamt av USA, Ryssland, Kanada, Japan och länder inom den europeiska rymdorganisationen Esa, däribland Sverige. Stationen började byggas 1998 och har sedan dess blivit en 73 meter lång och 109 meter bred konstruktion. Stationen är 20 meter hög. ISS väger över 419 ton och har en boyta på 932 kvadratmeter. Stationen ligger på ca 400 kilometers höjd ovanför jorden och far fram i 28 000 kilometer per timme. Det tar ca 90 minuter för ISS att färdas ett varv runt jorden.

Forskning i tyngdlöshet

På ISS bedrivs forskning inom många områden, såsom människans fysiologi, biologi, materialforskning, fysik och astronomi. Det unika med forskning på ISS är att man här kan utsätta organismer och material för tyngdlöshet, vakuum och strålning under lång tid. Tester under sådana förutsättningar är mycket svåra att genomföra på jorden. Experiment kan genomföras såväl inne på ISS som utanför, för att t.ex. studera den kosmiska strålningens inverkan på levande organismer. I den tyngdlösa miljön på ISS kan man också studera olika processer inom t.ex. materialfysik för att få en ny och djupare förståelse om den grundläggande fysiken och kemin bakom t. ex. framställningen av nya material. 

Hur är det att leva på ISS?

Sedan i maj 2009 lever minst sex personer på ISS året runt. Dessa sex platser är bemannade av astronauter som befinner sig på stationen i upp till ett år. Det görs då och då även kortare besök på stationen. Dessa astronauter stannar ombord på ISS i ungefär två veckor innan de åker ner till jorden igen. Astronauter på ISS arbetar i en nästan tyngdlös miljö. Detta gör att kroppens muskler sakta förtvinar. För att motverka problem när astronauterna kommer tillbaka till jorden behöver de träna regelbundet. Astronauter deltar också i olika projekt inom rymdfysiologi för att bidra till ny kunskap om hur kroppen och dess funktioner påverkas i rymden och hur man kan förebygga de negativa effekterna. Detta är speciellt viktigt om man vill genomföra ännu längre rymdfärder i framtiden.

Här kan du se Christer Fuglesang svara på frågor om hur det är att leva i rymden.

Christer Fuglesang – den enda svensken som varit på ISS

Christer Fuglesang blev första svensken i rymden när han den 9 december 2006 åkte med den amerikanska rymdfärjan Discovery till ISS. Uppdraget gick i första hand ut på att föra upp och montera nya byggelement till rymdstationen.

Sin andra flygning till ISS gjorde Christer september 2009, även den gången med rymdfärjan Discovery. Under sina vistelser på ISS har Christer Fuglesang totalt utfört fem stycken rymdpromenader och därmed befunnit sig utanför rymdstationen i 31 timmar och 54 minuter. Läs mer om Christer Fuglesang.

Large Image

Rymdstyrelsen tog år 2009 fram en nyhetsgrafik som på ett tydligt sätt redovisar fakta om intenationella rymdstationen, ISS, och då särskilt de svenska bidragen som finns på ISS. Du kan ladda ner den här (PDF, 12 MB). 

Lär dig mer om rymden